Tycker ni om lutfisk? Egentligen smakar själva fisken ingenting, det är tillbehören som gör det. Hemma hos oss vankas det lutfisk med vitsås varje lilla jul och varje gång är det endast mor och far som äter. Visst smakar det lite gott om man strör rikligt med kryddpeppar på och äter en god jullimpa till det. En gång om året är helt ok.
Så till min stora passion som aldrig riktigt når uppfyllelse. Jag har nämligen länge varit intresserad av kryddväxter, till och med gått ett x antal kurser. Jag inhandlar gladeligen varje vår kryddplantor som jag planterar både här hemma, på sommarstugan och i krukor på terrassen. Sen står de där och är vackra och prydliga. Det händer att jag nyper någon kvist då jag går förbi och slänger i kastrullen eller salladen, men den stora skörden kommer jag inte till skott med. Om jag erinrar mig nån gång så regnar det eller örterna är fuktiga av morgondaggen ...
Sent i höstas klippte jag dock av min tre år gamla citrontimjanplanta som troget övervintrat och vuxit till sig i min odlingslåda ute vid sommarstugan. Väl hemkommen slängde jag upp kvistarna i skåpet ovanför kylen och har nog använt lite av dem också.
På förmiddagen då jag skulle återbörda pepparkaksmåtten till nämnda skåp tog jag äntligen tag i problemet och finfördelade örtdelarna och satte i burk.
Man kan kanske inte säga att jag går på vinst med mina kryddodlingar, men visst är jag lite stolt och lycklig då jag får krydda mitt kött med EGNA närodlade örter (om nu Öja är närodlat?).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar