Kan inte låta bli

Jag hade inte tänkt trötta ut er med mina små och obetydliga kulinariska utsvävningar när det gäller rester, men kan inte låta bli.

Som tidigare utannonserats hör olika sorters ostar till vårt buffébord på midsommaraftonen och inte alls sill och dill och nypotatis, ej heller grillat. Det sistnämnda får vänta till midsommardagen.

Som vanligt blir inte alla ostar uppätna utan de fortsätter sina liv i andra maträtter. Alltså med utgångspunkt ost fixade jag ihop små cocktailpinnar. Det var fårost, getmjölksost och ekologisk gouda med frukt eller grönsaker till.

En ny grej som jag testade (minns inte var jag hittade receptet, kanske Samarbete, men tack i alla fall!) var rullar med ingredienserna gurka, kallrökt lax och smältost med peppar. Helt ok, men ni vet förstås att gurka är ganska mycket vatten. Jag tror jag ska testa med lättkokt squash nästa gång för lite fastare konsistens. Smaken var det inget fel på.

de sista resterna ihoprafsade på silverfat

Upptagen och glömsk

Igen känner jag mig anmodad att komma med en ursäkt - eller flere.

I fredags var jag så upptagen att jag medvetet hoppade över ett blogginlägg. Det var stadsresa med språkkusinen och snabb packning för stughelg med celebert besök, projektingenjören och fysikern.

Nästa ursäkt är att jag glömde min platta hemma och det var bara att vackert inse att det blev semester från bloggen.

Visserligen kunde jag ha bloggat söndagkväll, men först var det fotbollsmatch och sen orkade jag inte putta i gång datorn.

Idag har jag egentligen inte heller tid för det är min sista jobbdag på vårdcentret. Måndagförmiddag brukar också vara vänkontakt-time per telefon så förmiddagen var räddad.

I morgon har jag mitt sista kommunala möte om jag inte räknar med en bolagsstämma i juli och sen är det semester!!!

Rätt med birätt

Jag skulle ha sittdanskoreografiträff och behövde något smått och salt och sött att bjuda på - helst glutenfritt och laktosfattigt.

Tacka vet jag Google! Jag behövde recept på en glutenfri pajdeg (utan mjöl) och fastnade för ett förslag baserat på kikärter. Receptet önskade också mandelmjöl och jag hade en hel påse som jag ännu inte öppnat - trodde jag...

Det visade sig vara kokosmjöl och jag var lite osäker på om det skulle ge en oönskad sötma i pajdegen så jag grävde vidare i skafferiet och hittade lite hasselnötspulver. Jag mixade och gräddade pajskalet dan före för att lite ha förberett (och kollat om det blev till nåt).

Det blev en hel del rester efter midsommarhelgen, främst ostar och visst fanns det en liten bit broccoli också - trodde jag ...

Men jag hittade ingen broccoli och tittade i frysen och där fanns det! Jag gick en stund och grunnade på den försvunna broccolin ännu och nästa gång jag öppnade grönsaksfacket så fanns den plötsligt där. Den hade bara visat stjärten (stjälken) åt mig och jag hade missat den. In i frysen med de ännu otinade bitarna.

Jag preparerade pajen så långt att jag kunde grädda den innan gästerna anlände och således servera den helt nygräddad, varm och fräsch. Förutom broccolin tillsatte jag räkor, massor av dill och ägg-gräddmjölk-riven ostblandningen samt toppade med lite blåmögelost. Om jag får säga det själv var jag riktigt nöjd med smaken och kikärt-och bönblandningen i pajskalet var riktigt ok.

För att inte trötta ut er berättar jag inte om de andra sorterna jag bjöd på, men på plussidan fick jag en god sallad av resterna då jag fixade det övriga och som pricken över i:et en klick den kalla grillsåsen från midsommaren.

Får det lov att smaka?

Ögonblicksbilder från stugan

Jag är inte den som har kameran med mig hela tiden, men jag hade slarvat den till stugan under midsommaren. Då jag är på gång är det naturligtvis för det mesta motiv ur naturen som fastnar på minneskortet.

Så även denna gång.

Ack så vackra, men ack så kort blomning!

Titta på mig!

Lilla lönnen tävlar med blommorna

En gammal stubbe har naturen i sitt sköte

Lingonblomning, men insekterna då?

Lavendeldoft

Ända sen jag 1980 deltog i en litterär och allmänbildande kurs i Cambridge har jag varit helsåld på lavendel. Då var det i form av doftpåsar.

Nu händer det att jag köper en planta och bara beundrar den vackra lila färgen. Det finns så många olika sorter och jag har ännu inte kommit mig för att torka och göra mina egna doftpåsar.

I år satte jag klorna i en lavendel enbart för att fylla en tom kruka och jag måste då säga att den lila växten och den gråbruna krukan verkligen gifter sig bra.

Solaltanen

Nu när det börjar synas lite tecken på att det kan bli en sommar i år ska jag lägga upp några bilder på den lilla altanen som vi "slängde ut" tidigare i vår.

Eftersom vårt hus är omgivet av många träd är skuggan vandrande och den platstagande stora dubbelgungan fick flytta ut i periferin och i stället placerade vi ut några överloppsstenplattor och fick på så vis en solaltan med eftermiddagssol.

Före

 

Lite senare

Och det blev sommar!

Lite regnsmatter hördes på plåttaket även denna tidiga morgon, men sen blev det ganska soligt, speciellt mot kvällen.

Det var till och med för varmt ibland fastän termometern visade bara sjutton. Men är man i lä så blir det brännande hett. Synd bara att myggorna tycks trivas även i solsken  i år.

På eftermiddagen fick vi överraskande trevliga båtgäster som vi fick avnjuta en kaffetår med.

Det var bara ett fel med midsommaren och kanske främst mig. Vi hade massor då vi åkte och nästan lika mycket hem igen. Ändå tycker jag vi bara ätit hela tiden ...

Välkomnande blomning

Midsommaren 2015

För att nu säkert kunna verifiera årets midsommarväder ska jag göra en anteckning.

På torsdagen anlände vi till stugan med pick och pack mellan regnskurarna. Som alltid innebar första brasan i spisen att stugan rökfylldes. Det var fuktigt och dåligt drag eftersom det var vindstilla.

Midsommaraftonen började i mulen men regnfri tappning och solen visade sig just innan gästerna anlände. För mig var kvällens höjdpunkt när jag för andra gången i mitt liv sabrerade en flaska skumpa. Första gången var under en vinkurs då jag och en manlig f.d. klasskamrat antog utmaningen att testa och lyckades även då. Nu återstår bara att hitta korken och glasmynningen för de försvann bakom häcken.

Men åter till vädret. Regnets smatter på plåttaket väckte mig på midsommardagen och det var ordentliga mängder väta som behagade sänka sig över sommarstället, men lagom till den sena lunchen var det igen sol och sommar.

Få se vad morgondagen har i sin famn.

Upp till bevis

Snyggt avslaget!

Förvånad!

Igår blev jag faktiskt förvånad över mig själv. Så olikt mig!

Jag hade min läkarkontroll (efter njurröntgen och blodprov förra veckan) och besökte den nyrenoverade onkologiska polikliniken vid centralsjukhuset. Mottagningssköterskan var glad och vänlig och tilltalade mig på svenska.

I väntrummet satt jag och läste en tidning då en karakteristisk finsk man i medelåldern med kavaj, sportbyxor och stort finlandhalsband stormade in. Han var uppenbart inte i känslomässigt normalläge och började genast undra om det här man får domen.

Det var då som den goda fen inom mig tog sig ton och började inleda ett uppbyggande samtal på finska tillsammans med de övriga väntande - på finska!. Jag brukar ofta inte blanda mig i när det gäller vilt främmande mänskor, men nu kände jag att det behövdes lite tröst och uppmuntran. En mänska var i nöd och vi medmänskor hade tillräckligt med erfarenhet av cancer för att kunna erbjuda hjälp. Jag tror faktiskt att vi gjorde gott och kanske vi fick en stjärna i kanten på vår livsväg.

Själv då? Jo, jag får skutta vidare. Min ena njure håller på att ge upp (blev skadad av tumören på äggstocken) och jag fick remiss till en urolog (bad om att få komma till den gode Palmberg i Jakobstad som jag har god tillit till). Men min andra njure fungerar normalt så jag ser positivt på det hela. Jag har faktiskt inte tid att vara sjuk eftersom hösten kommer med utmaningar såsom ny kommundirektör och andra politiska fighter, antar jag.

Glad midsommar!

Sidospåret

Jag nämnde här tidigare att vi letade rätt på bostadsmässområdet i Jyväskylä då vi åkte förbi stan för ett par veckor sen.

Vi fick faktiskt leta för vi hade inte besökt mässan ifjol. Google var hjälpsam, men Äijälä fanns på båda sidor om huvudvägen och naturligtvis skulle vi utforska hela området innan vi kom på rätt spår.

Jag var inte direkt imponerad av utsidan av husen, men läget var helt OK. Man kunde ta båten in till Jyväskylä centrum. Tyvärr var det blåsigt och kallt. Det här är väl något som alla havs/sjönära boenden lider av då det inte är högsommarvärme och man gärna vill svalka sig.

Ingen hade privat tomt ända ner till sjön

Lådaktigt eller ...?

Citydjur

Man behöver inte ta båten till Högholmen när man vill se djur i Helsingfors. De kan också bongas ute i det fria.

Dessa två arter stötte vi på: ekorrar i Alprosparken och en liten kanin/hare utanför parken. De är lite svåra att urskilja, men med god vilja och tillit till mig så hittas de nog.

Ekorre - hade också syskon

Svårt att artbestämma, men skuttade som en kanin

Nu får det räcka!

Jag har stickat femton Jemenvästar och känner mig mätt på dem. Det har varit ett bra tidsfördriv då man sitter framför dumburken.

Nu ska jag så småningom hitta en kanal för västarna så de kommer till behövande små bebisar.

Svårt val

För en vecka sen besökte jag Alprosparken i Södra Haga i Helsingfors. Tänk att det kan finnas något så vackert på tio kilometers avstånd från järnvägsstationen!

Det var förstås min idé att vi skulle ta en promenad i den lilla skogen innan vi styrde kosan hemåt. Och vilken underbar upplevelse! En hel del människor hade hittat ut till parken och gick omkring och njöt av den syrerika luften och tog in skönheten hos rhododendron och azaleor.

Nu har jag bara ett litet problem. Jag kan inte ladda upp nästan 40 bilder utan måste välja. Men jag är ganska säker på att jag kommer att visa fler bilder i andra sammanhang.

Buskarna är vackra fastän de inte blommar!

Försenad julklapp

Jag sitter här vid sommarstugan i skuggan och i sällskap av myggor, mätt och belåten efter att ha njutit av en julklapp maken fick för ett halvt år sen. Den som spar han har!

Om det nu uppstår några frågor vill jag naturligtvis ge svar på direkten.

Julklappen? Jo, det var en sån där present man får välja själv när man vill. Jag tycker om såna och speciellt tycker jag om maken som gärna låter mig bistå honom med goda råd. Under årens lopp har vi testat både ankbröst, hjortstek, lyxchoklad bland annat. Den här gången valde jag, eller vi, två lammkotlettrader.

Jag googlade lite recept och valde att marinera ett par timmar. Lyxigt att hämta en kvist timjan, rosmarin och fransk dragon från kryddtrappan.

Nu har maken grillat och vi har åtnjutit de mycket delikata lammkotletterna.

Och varför i skuggan? Det är faktiskt inte så varmt, bara i solen, och det blåser frisk västan, men jag ser ingenting på plattan om jag är i solen.

Myggorna då? Jag vet inte, men jag har minsann inte bjudit in dem som sällskap. Genast jag är klar förflyttar jag mig i solen med nästa veckas föredragningslistor och kliar mina myggbett.

Klematiskarneval

Det finns de som har massor av olika klematisar. Jag kör med min vanliga blå alpklematis som är så tacksam att odla, sköter sig själv.

Visst har jag haft storblommiga också, men de har jag tagit livet av på något konstigt sätt. I år har jag faktiskt köpt två nya som jag satte i krukor. Jag köpte också klätterställningar som förstås inte riktigt passar i krukorna. Ni ska få se dem ifall blomning uppstår.

Men mina kära, gamla, trogna alpisar lever och mår. Varje vår går de från risigt värre till blått och frodigt. De har också gift sig med mina vita och jag hittar nya skott som vuxit till svagt rosa eller lila varianter.

Jag har lite svårt för att hämma de nya plantornas tillväxt så de får klättra i tujor, små träd och var de än råkar börja gro.

Snabbt och faktiskt gott!

Jag bara måste testa receptet på muffins i mikrougn som fanns i min lokaltidning. Jag älskar bakverk som bara behöver röras ihop utan visp och krusiduller. Förvisso kan man göra krusiduller som dekoration, men det är en smaksak och beroende av tid och humör.

Nu kände jag för det enkla och snabba. Jag rörde ihop ingredienser, duttade på några blåbär. Ja, jag glömde blåbären i en kopp så de fick komma på plats efter gräddningen.

Men vart har alla koppar tagit vägen? Jo, de är nerpackade i lådor, men det går med muggar också.

Receptet finns ännu på webben åtminstone i skrivande stund och jag rekommenderar varmt att ni testar om ni får överraskningsgäster. Varje kopp tillbringade en och en halv minut i mikrougnen. Snabbare kan det väl inte gå att få något gott till kaffet?

Smakar bättre än det ser ut

Min kryddtrappa

Man samlar på sig saker som man tror att man kanske kommer att kunna använda någon gång.

På sensommaren i fjol plockade vi fram något som antagligen använts på en mässa. Vi (kanske det var jag) såg möjligheter och placerade in några parkettprovbitar och fixade till en hylla med obestämd slutplacering.

Först fick hyllan fungera som underlag för veneziansk belysning, men nu i vår tog jag hem hyllan från sommarstugan och lät den bli en "kryddtrappa".

På grund av det kalla och blåsiga vädret har jag låtit örterna stanna i miniväxthuset, men igår tog jag fram skottkärran och började skeppa runt de inneboende.

Mina kryddor finns nu nära till hands, bara att öppna dörren och saxa till ...

(plantan t.h. är en uppdriven fuchsia)

Min övervintrade rosmarin

Fransk dragon - känns lite lyxigt

Borgåkryssningen i bilder

Här syns halva m/s Runeberg till vänster

En stilig segelbåt som smet före oss när bron öppnades

Så här fint satt vi på hemvägen

Vy längs med Borgå å

Kameran ljuger - backen var superbrant

I Gamla stan trivs man bäst. En massa pittoreska butiker, mysiga restauranger - och många turister!

Ett absolut måste!

Vy över Helsingfors vid återresan på kvällskvisten

Skatudden

Skatudden hade kommit i tur vad beträffar hotelltestningen i Helsingfors. Jag måste ge enbart positiv feedback. Läget är ypperligt. Det är lugnt och nära till stadskärnan. Spårvagn finns, men man promenerar snabbt till Salutorget och vidare. Säkert kan passagerarna från Vikingfärjorna ibland vara lite störande, men inte denna gång.

Själva hotellet eller f.d. fängelset var fint restaurerat och man kunde titta in i en gruppcell från 1800-talet och gå in i en isoleringscell. Volvo Markkanen hade varit fånge i fängelset.

Frukosten var bra och riklig och det var mycket lugnt på hotellet med internationella gäster. Servicen fungerade också på svenska.

Jag kan mycket väl tänka mig att sova över på det här hotellet fler gånger.

Sidoporten

Intressant placering av badrum

Kaffe, någon?

Restaurang Jailbird

Baren

Tre våningar med hotellrum/celler