Nu senast var det surdegsbaket som jag nämnde om igår. Jag ska ta hela storyn.
Jag hade länge planerat när jag skulle sätta in stöten och komma till skott. Ett recept hade jag plockat ur Kyrkpressen och när jag fick Vegetariska kokboken i min hand och lite bläddrade i den blev jag ännu mer inspirerad.
Man bakar inte surdegsbröd på en dag så det gäller att planera. När har jag tid att få bröden i ugnen?
Jag tog fart från kokboken och satte i gång. En varmare plats för jäsning hittades ovanpå kylskåpet. Lite omskakningar morgon och kväll, men sen blev det svårt att få tiden att passa. Då började jag snegla på det kyrkliga brödreceptet och fortsatte proceduren enligt det. Igår hade jag då nästan tid att sköta utbakningen och ni fick det refererat i förbifarten i gårdagens inlägg.
Degen kändes inte riktigt som jag inbillat mig. Jag slängde i en hel del mjöl. Tidigare hade jag blandat i både spelt- och rågmjöl och startat upp med endast rågmjöl. Nu blev det ytterligare av de sorterna plus lite havrekli och rågkross. Det lät väldigt hälsosamt och ingen jäst alltså. Men resultatet var väldigt klibbigt så jag grep plan Ö när det gäller mitt brödbak: ta fram formar och släng smeten i dem, låt jäsa och hoppas på att det går att äta efter gräddning.
Sagt och gjort! Jag fick tre bröd ur ugnen och visst gick de att äta och visst smakade de surbröd, men inte var de vackra och inte var de trevliga att baka, men säkert mättande och stärkande.
Nu ska jag forska vidare och bland annat diskutera med bakväninnan för att få mer tips. Jag har en liten klump surdeg i frysen så det är bara att sätta i gång då tiden känns rätt. Det kan dröja länge ...
 |
| Vilande surdegsstart |
 |
| Inte färdigjäst men ätbart |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar