Mannen åkte med äldsta sonen ner till Dragsvik för att bevittna faneden där yngste sonen deltog. Jag har varit två gånger till garnisonen, en gång på 1900-talet då svågern var där och sen på 2000-talet då son nr 2 hade nöjet att tillbringa sex månader i paradiset. Så för min del undvek jag frivilligt den långa resan.
Fredag kväll gick ganska smärtfritt för det var ju final i På spåret. En fördel med att sova ensam är också att man kan tända lampan mitt i natten och läsa tills man somnar med gott samvete. Boken får ramla ur händerna. Sen är det bara att ta upp den igen när man vaknar om en timme.
Lördagen blev dock en längre saga. Det fanns lite gårdskarlsarbeten som att elda i pannan, sopa gångarna, ut med soppåsarna, hämta tidningen med mera. Sen tog TV:n hand om merparten av dagen för ni har väl inte undgått att det är VM på gång i både alpina grenar och skidskytte. Lägg då till världscupstävlingar i längdskidåkning och dagsprogrammet börjar vara spikat. Nu känner jag mig inte helt onyttig för jag sitter och stickar hela tiden (har börjat på en pippitröja åt mig själv, gissa färgerna!).
En liten runda med min trogne vintervän sparkstöttingen hann jag också med på kvällskvisten. Jag tyckte jag var ensam i hela Kronoby för jag såg bara två mänskor som stod och diskuterade på trottoaren.
Sen är det maten då man är solo. För det mesta ids man inte riktigt tillaga något. Nu råkade det finnas rester till lunch och naturligtvis hade jag inhandlat en god glass till efterrätt. Men hör och häpna, på kvällen blev jag plötsligt sugen på pizza. Tänkt och gjort, jag satte i gång och fixade en räk- och tonfiskpizza som avnjöts i sällskap med Marthabladet.
Till sist kröp jag upp i den stora fåtöljen med filten över mig och njöt av en god bok.
Och nu är militärkängorna hemma och ordningen återställd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar