Masken Max och hans vänner

Sen jag blev med trädgård (ca 1988) har jag utvecklat en förkärlek för daggmaskar. Vårt hus är nämligen byggt på skogsmark på en liten backe (finns inga stora backar i Kronoby). Tillgången till ordentlig matjord är således minimal. Efter att ha köpt diverse matjordslass har jag satsat på kompostering. Nu blir jag själaglad för varje spadtag jag gräver i mitt anspråkslösa grönsaksland då jag ser hur det kryllar av maskar.
Under regniga dagar då maskar kryper fram på bilvägarna till en säker död skulle jag gärna rycka ut och rädda dem till min behövande kompost.
På sensommaren fick jag en trevlig överraskning då jag öppnade locket till min Biolankompostor. Max hade partaj med alla sina vänner, jag kunde inte räkna dem alla. Tydligen var de på väg till en annan fest. Skulle jag hjälpa dem vidare? Jag beslöt att dela på gänget. Vissa fick åka tillbaka ner i kompostorn och de övriga fick tillträde till den öppna komposten.

Tyvärr är bilderna lite otydliga.