Vargtimmen

Ni har väl märkt att fullmånen lyser? Jag tror det mer är ett kvinnligt fenomen att ha lite sömnsvårigheter, speciellt mot morgonnatten.

Jag var i 40-årsåldern då jag märkte att det inte alltid är så lätt att somna om när man vaknar mitt i natten. Man ligger och vrider och vänder sig och tankarna börjar snurra i huvudet. Ska man tända lampan och läsa lite? Jag gör det ibland fastän jag är medveten om att lilla gubben kanske också vaknar. Men lite måste man få störa då man själv fick störd nattsömn då bebisarna skulle ammas. Läste annars i Kuriren att barn som ammas länge blir intelligentare! Undrar vad son nr 3 säger om detta som fick modersmjölk ända till 2 års ålder på grund av ägg- och mjölkallergi!

Den första tanken då man ligger och väntar på att få sällskap av John Blund är väl att hur ska jag orka i morgon om jag inte får sova? Med tiden har jag lärt mig att inte bry mig. Jag försöker ibland med avslappningstaktik, går igenom alla kroppsdelar och somnar eventuellt halvvägs. Numera går det inte så lätt att lura hjärnan så i stället utnyttjar jag vakentiden till att fundera ut blogginlägg och det är alltid roligt!

Berätta gärna om ni har egna knep. Att stiga upp och drick varm mjölk det vägrar jag! En konjak skulle möjligtvis gå...

På tal om det måste jag få illustrera detta inlägg med en liten inredningsgrej jag köpte på ett bokantikvariat. Jag älskar böcker och köpte två prydande böcker: History of the World och History of Art. Vad tycks?

Delta och ta ansvar

Det är mycket knorr i media om det låga valdeltagandet. På finlandssvenskt håll ser det inte lika illa ut, de flesta kommer över 70 %, men jämför man våra närmaste grannar ser man nog att valdeltagandet varit lägre på finskt håll.

Man skyller på politikerna. I det fallet är jag aningen jävig eftersom jag deltagit i den smutsiga politiken i Kronoby, men jag köper inte riktigt mediaanalysen helt och hållet. Man blir lite visare med åren, tror man, och jag har tyckt mig märka att det är svårt att engagera den yngre generationen. Jag tycker till och med att jag ser en tydlig skillnad i min barnaskara. Den yngste sonen tillhör en annan generation: "datapikel-jagbryrmiginte-generationen".

Det är uppenbart svårt att få folk att ställa upp på frivillig verksamhet, allt från politik till idrott, kultur och framför allt lider talkoverksamheten som vi är kända för här i Österbotten. Det ska vara så mycket jag och fritid och hinna-med-grejer. Kanske vill vi bara ha roligt, men för att komma upp måste man vara nere också, vilket jag ska återkomma till i ett senare blogginlägg.

Oj då, jag vill inte vara för pessimistisk. Man måste hitta en positiv aspekt på allt. Kanske nästa generation kan fortsätta flyta fram eller kommer på nya lösningar som vi inte ens tänkt på.

Vi avslutar med att minnas vår korta sommar...

Från talibandrottning till röstdrottning

Tack, tack, tack!
Jag bugar mig ödmjukt för det enorma förtroende jag fått i och med detta kommunalval. Det är väl så att man ska sjunka djupt för att stiga högt. Jag känner ett stort ansvar men samtidigt är jag helt på det klara med att ensam kommer man ingenstans. Jag har mycket att lära ännu och ser fram emot samarbetet med de övriga fullmäktigemedlemmarna nästa år. Men först ska vi avsluta den pågående perioden med budgetarbete som startar nästa vecka för styrelsens del.

Det som gläder mig är att Kronoby hör till de 49 bästa kommunerna enligt HS. Vi får det kärvt ekonomiskt men enligt vår kommundirektör har vi alla chanser att hålla oss självständiga om vi hör till de bästa kommunerna. Låt oss sträva till det!

Vi hade en trevlig valvaka på St 1 igår kväll med god förplägning och allt så väl ordnat. Tack!

Och främst av allt är jag glad att vi visade att den politik som SFP fört lönar sig. Ett mandat till är stort plåster på såren för den senaste tidens turbulens och personliga påhopp.

Ensam gick jag hem i månens sken genom ett tyst centrum

Valvakan 28.10.2012

Det där med tiden...

 

Så har vi åter en gång uppsökt alla våra tidtagare i huset och vridit tiden ur led. Visst är det skönt att få en timme till godo nu på hösten, men personligen tycker jag det är lite onödigt det här med att vrida klockorna framåt och bakåt. Vi är ändå aldrig i tid med övriga Europa.




Min vision är att vi skulle hålla oss till den s.k. sommartiden här i Finland. Då har vi nytta av ljuset. När vi går in i Kaamos är det ändå alltid mörkt.






Flera lustiga incidenter har jag varit med om på grund av klockvridningen. En gång var vi bjudna till vänner en söndag. Vi kände på nåt vis att vi inte var riktigt väntade fastän vi kommit överens om ett visst klockslag. Vid kaffebordet kastade jag en blick på deras väggklocka och kunde konstatera att de glömt att övergå till sommartid.




En annan gång var familjen på påskresa till London. Sista dagen packade vi allt klart och begav oss ut på en sista promenad. Med många orienteringskunniga i familjen (och kartan kvarglömd på hotellet) råkade det sig att vi gick vilse i Notting Hill och fick stressa tillbaka åt rätt håll. Framkomna till hotellet var personalen smått sura och förklarade att vi borde ha checkat ut. Jo, men vi är strax klara, allt är packat och vi har ju en timme på oss. Nej, det hade vi inte - sommartiden hade anlänt också till London och det blev bråttom att hitta en taxi till busstationen.

 

 

"Twist and Shout"

Viktig påminnelse

NU NÄRMAR SIG VALDAGEN MED STORT  D så detta blogginlägg går nästan enbart till valfiske.

Slogans

• Rösta på vem? Jo, nummer fem!
• Rösta på mej! Du får in en tuff tjej!
• Mitt hjärta klappar för Kronobys självständighet
• Tuffa tag, men vi ska arbeit i lag!
• För Kronobys bästa in i perioden nästa!
• Vill ni ha en kvinna som inte låter sinnet rinna, men för rättvisan brinna? Skriv då en femma som i SFP hör hemma!
• Vill ni se en kvinna som vill hinder övervinna och inte i mängden försvinna utan segra och vinna? Nr 5!
• Om ni tycker det duger - med en politiker som inte ljuger!

Lite vackra bilder från Replot är ni värda idag också tycker jag. Antingen njuter man av konstverket, eller drömmer om fina båtturer eller varför inte tänker på den goda skärgårdsbuffé som serveras på Bernys.

Från höst till vinter

I förrgår sprang jag runt med kameran i höstträdgården och fångade in solens små glimtar. Idag ser världen helt annorlunda ut.

 

sista rosenknoppen får aldrig öppnas - suck!

Helleborus niger (vit julros) ska väl inte blomma nu?

TODAY!!!

Dagens färg ORANGE

Jag hörde på radion i morse att man uppmärksammar våldet mot kvinnor idag.

I dag klär sig än en gång många mänskor i orange, för att uppmärksamma kampanjen "UNiTE to End Violence Against Women".
Det är FN:s generalsekreterare som genom kampanjen vill lyfta fram arbetet för att motarbeta våld mot kvinnor och flickor. Med start i juli har den 25:e i månaden utlysts till orange dag.
Här i Österbotten är våld mot kvinnor lika allmänt förekommande som i landet som helhet, säger Mikael Appel, informationsansvarig på polisen i Vasa.  
( http://svenska.yle.fi/artikel/2012/10/25/allt-vanligare-med-okanda-forovare-i-vald-mot-kvinnor)

Fullmäktigemedlemmar, tjänstemän och nämndordföranden samlas i kväll till ekonomiseminarium i Herberts Hus och då går min outfit naturligtvis i orange. Det råkar förstås vara en av mina favoritfärger också.

Är så nöjd med mitt Snö of Sweden-armband som jag köpte på Gardermoen flygplats, Oslo, i augusti (halva priset!)

När bagaren är lat...

Av olika orsaker har bagaren hos oss drabbats av lättja och vill inte få ändan ur vagnen för jäsdegar. Det går att skylla på att frysarna är fullpackade med bär.

Nån kaka blir det ibland men helst ska inte elvispen behöva plockas fram. Det ska vara recept där man bara ställer in ugnen på lämplig temperatur, rör ihop ingredienserna, skjutsar in formen i ugnen, ställer in timern, plockar ut en färdiggräddad kaka då det piper och alla är nöjda och glada.

Tack och lov finns det enkla recept och ett som jag ofta använder har jag fått av frissan en gång. Det är bara att plocka fram ägg, socker och mjöl. Ta lika mycket av varje ingrediens, rör ihop till en jämn smet och häll över i en smord form för gräddning. Man toppar smeten med valfri fyllning och kakan får en gammaldags god smak.

Låt mig ge ett exempel. Till min fina Pentik pajform (som jag lätt smörjer) rör jag ihop 4 ägg, 4 dl socker (låter mycket så jag har börjat minska på mängden) och 4 dl mjöl (inget bakpulver behövs). Ner med smeten i formen och sen till variationen. Man tager vad man haver, oftast blir det bär ur frysen, blåbär, lingon, hallon, röda vinbär till exempel. Är det säsong för rabarber kör man skivor av det eller äppelklyftor som nu på hösten. Man kan hälla över krossad choklad eller varför inte välja bland alla dessa goda strösselsorter som butikshyllorna lockar med. Till sist plockar du fram smörpaketet och tar med osthyveln några skivor smör ovanpå. Grädda i 175-200 grader ca 30 minuter eller tills kakan känns färdig.




Om du som jag älskar vaniljsås är det en utmärkt kombination till kakan. Vill du inte koka din egen sås kan jag tipsa om min favorit, nämligen Valios gammaldags vaniljsås. Härligt tjock att hälla över utan vispning. Sen jag blev bjuden på den hos min Sandsundkusin försöker jag alltid ha en burk i min kyl.

Har du en mindre form så tar du 2 dl resp. 3 dl av ingredienserna. Kan det bli enklare?

Intet är som väntans tider...

Ibland går inte allt enligt planerna. Det var dags för min fjärde läkemedelsbehandling och läkarbesök ingick. Att vänta tjugo minuter på läkaren går an om man råkar hitta ett sudoku att fördriva tiden med.
Mina vita blodkroppar var inte ännu riktigt på rätt nivå men det fixades med ett laboratoriebesök för att kolla om de var på stigande.

onkologiska polikliniken

I labbet kände jag mig nästan som en VIP. Det var ganska fullsatt men jag fick en brådskande kölapp och behövde bara vänta några minuter. Man lovade snabbt svar (15 min) och jag hann med kaffe och kex.
Svaren kom och nu visade det sig att mina hjälpsamma vita poliser till och med gått över gränsvärdena. Det föranledde läkaren att skicka mig på nytt till labbet för att kolla upp CRP och urinvägsinfektion. Det gick också snabbt.
Jag var redan inställd på hemfärd när jag fick veta att allt var OK och "gifterna" skulle få tillträde till min kropp.

dagen utsikt

Juvelens nya krona!

För att ytterligare förlänga proceduren råkade förstås "droppmaskinen" vara på krångligt humör (ville väl ha en lovdag) och kom med larm var femte minut så man fick byta ut den till en annan.
Jag hade dessutom fått en frågeblankett att fylla i där sjukhuset (Kiuru) ville veta hur allt fungerat under mitt poliklinikbesök. Visst satte de mig på prov, men jag gav dem gott vitsord för allt löpte smidigt. Det enda minus de fick var att apotekspersonalen har lunch samtidigt och man får vänta på medicin 45 min extra ibland.

Men den som väntar på nåt gott väntar aldrig förgäves. Solen började skina och storstadssonen (som inte förlovat sig, det är hans namne) är på väg hem med kvällståget. Dessutom ska Mia (miasmanus.wordpress.com) leverera en lånekamera åt mig som jag ska få testa i två veckor.

Rounds

I samband med att jag var på roundskurs nämnde jag att jag i ett senare skede skulle förklara lite närmare vad det är fråga om. Det finns inga rounddansgrupper  i vårt svenska distrikt här i Österbotten ännu.
Jag ska citera vad som står i mina papper från kursen i Vörå:

En Round Dance är en pardans, som dansas i ring. Figurföljderna är koreograferade på en bestämd melodi, alltså fastställda. Alla paren dansar samtidigt samma stegföljd. Dansarna behöver inte komma ihåg figurföljden, för dansledarna säger figurerna/stegföljden i rätt ögonblick. De dansande måste däremot känna till vad de sagda uttrycken betyder.

Nedan kan ni se lite smakprov från Rounds i Vörå som innehöll two step och vals. Som vanligt var det brist på män!

 

Ledaren "cuar" på engelska så det är både motion och språkbad samtidigt. Tyvärr är det ibland lite för långt mellan hjärnan och fötterna och man kan inte samtala under dansen för då missar man ledarens kommando. Men roligt är det och jag tror det ser snofsigt ut. Tänk vilken beundran ni skulle väcka på dansgolvet då ni i stället för bara vanlig vals sätter in några figurer vid namn twirl wine, cross wrap, twisty wine, box, canter etc.

Man kan dansa många olika sorters rounds. Det finns rumba, samba, jive, cha cha, mambo, merengue, tango...

Kanske vi möts i en round dancegrupp nån gång i framtiden?

Tranbär för hälsa

En krispig höstförmiddag

Äntligen en vacker ledig dag som lämpade sig för tranbärsplockning. Vi har en liten hemlig mosse där vi de senaste åren hämtat våra tranbär. Eftersom jag lätt drabbas av urinvägsinfektioner så intar jag varje morgon en liten mängd tranbär på min turkiska yoghurt.


 
Bären var lite fastfrusna så vi fick ta en sked till hjälp. Men STORA var de och såg väldigt hälsosamma ut. Dagens dos intog jag under plockningen.




 
 Det är väldigt rogivande att vistas i skog och mark. Ett av de viktigaste momenten är att hitta en bra plats för kaffepausen. Vid vår lilla mosse finns en liten stenig kulle som passar förträffligt för detta ändamål.
Jag är också ganska nöjd med dagens skörd - 6 liter vackra tranbär. Nu återstår bara att portionera ut dem i små fryspåsar och hela vintern är räddad!

Valkaffe

Idag hade vi, Svenska Folkpartiets Kronobykandidater, samlats utanför en av centrumbutikerna och bjöd på kaffe, kex, karameller, ballonger, pennor och trevliga diskussioner. Man får ganska fort en gemytlig samvaro kandidaterna emellan och det skojas friskt. Det skulle vara väldigt roligt att få fortsätta samarbetet i det nya fullmäktige.

Vi vill alla bevara den goda servicenivån och det gör vi bäst genom att Kronoby får fortsätta som en självständig kommun. Alla kommunsammanslagningar medför att vi blir en droppe i havet och har svårt att kämpa för våra småskolor, hälsostationer och liknande servicepunkter.

Så iväg och rösta gott folk! Antingen förhandsrösta eller rösta på själva valdagen om en vecka.

Dahlior

Nu är dahliorna upptagna ur rabatten och vilar och torkar lite innan de får tillbringa vintern i källarutrymmet under huset. Vår källare innehåller lite potatis och mycket lingonsylt, men mest övervintrande blommor. Som parentes kan nämnas att jag i åtta år förvarade två buxbomsväxter i kruka i min källare. Till sist torkade de ut då rötterna antagligen fick för lite utrymme. Nu har jag nya på gång.
Men tillbaka till dahliorna. Min kärlek till denna grupp väcktes då jag fick några rötter av Oravais-moster (egentligen min mammas kusin). De är höga och mörkt violetta och jag värnar om dem för att jag vet deras ursprung.

 


Jag har också fått rötter till en röd sort som kommer från Terjärv via Nedervetil. Tack, Karin!



I min rabatt har jag satsat på röda, rosa, violetta och vita varianter. Jag har lite svårt med för många färger och väljer ofta att hålla mig till liknande nyanser. Om hösten blir lång och varm är blomprakten stor. Tyvärr var denna sommar och höst inte den bästa för min rabatt.

 

Nåväl, nu är rötterna lyckligt uppgrävda och i stället fick sex lökkorgar med tulpaner, krokusar, pärlhyacinter och kungsängsliljor krypa ner i den våta jorden. Om de inte blommar villigt nästa vår så är det inte mitt fel utan väder, vatten, tjäle, sorkar och så vidare som vill mig illa!