Dagens politiska ordvändning har jag redan hunnit med. Jag har för vana att försvara mig en gång, men sen låta saken bero eftersom antagonisten inte är påverkbar. Till hens förtret rinner all skuldbeläggning av mina axlar som en snöflinga på en ishal backe.
Mina underbara gymnaster kom ihåg mig med de underbaraste blomster - en solgul påskblomma och en stor favorithortensia. Tusen tack! Det är ni som får mig att glömma de små tråkigheter som Big C och Little Pete utsätter mig för.
(Jag visste annars inte att det officiellt talas om Big C. Kanske har jag snappat upp det i mitt undermedvetna, men jag trodde faktiskt att det var min egen uppfinning.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar