Vi orkade med tre loppisar och väninnan tittade och jag fyndade. På sista stället hittade hon faktiskt en kuriosa antik grej som till och med kan lämpa sig som förlovningspresent åt en kräsen fästmö.
Själv utökade jag muggförrådet vid sommarstugan. Ni vet hur svag jag är för blått! Jo, jag har en gång fått i födelsedagsgåva en blå Pentikmugg som jag favoriserar på sommaren. Tidigare har jag lyckats få tag i en till på en/ett loppis (fick faktiskt googla här för jag började fundera på genus, fick inget entydigt svar, i Finland tänker vi lopptorg (ett) och i Sverige loppmarknad (en), lär stå loppisen i SAOL, alltså en ...) och nu var det dags igen. Dessutom hittade jag mugg till min mans frukostset, men, men ...
Jag kunde heller inte motstå de gula Pentikglasfåglarna inför påsken och av en impuls köpte jag också en lila glasblomma som perfekt gåva till Kusin Lila vid eventuellt besök, men, men ...
(glömde rotera bilden, bra träning för er att tänja nackmusklerna) |
Sen gick det som det gick. När jag steg ur bilen där hemma hade jag lite för mycket i händerna och väskan med muggar och glasblomma dråsade sakteliga till den isiga marken. Min mugg klarade sig, men inte makens och inte heller kusinens glasblomma. Som tur var hade jag lagt ut endast fyra och femtio på de söndrade sakerna, men jag grät inom mig. Tanken var ju så god.
I morse tröstade maken mig med att blomman går kanske att limma ihop och sen kan vi ha den i glas- och spegelhuset vid sommarstugan. Återkommer till det. Där har vi nämligen också satsat på lila.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar