Kakmoster eller kakmonster?

Till en av mina hobbies hör att sitta på café med en god vän och avnjuta goda bakelser. Häromsistens testade inredningskusinen och jag ett av grannstadens fikaställen och som vanligt hade vi beslutsångest framför den välfyllda disken.



Smart som jag är kom jag på den goda idén att vi väljer olika sorter och sen delar vi dem med kniv. Sagt och gjort! Man vill ju testa sortimentet och nu slog vi två flugor i en smäll. Resultatet blev sisådär. Jag var inte nöjd med den runda påskbakelsen, det var inte marsipan utan en syrligt söt hård glasyr på och för mycket fluff inuti. Den kan ni glömma. Den kantiga gula var okej uppifrån, men bottnen var vanlig sockerkaksdeg och jag hade förväntat mig nån blandning av småbrödssmulor och smör. Glasyrmunken var perfekt, men jag fick ingen sylt i min halva. Nå, det var eget val och jag slapp tappa sylten i famnen.

Huvudsaken med besöket var den fina pratstunden, vi löste många lokala och världsliga problem.


Samma kusin öppnade sitt telefonsamtal med mig häromdagen med frågan: Gissa vad jag har gjort? Svaret var ganska enkelt: Du har tapetserat. Och visst var det så. Kusinen fixar till huset lika snabbt som jag byter kläder. Och allt klarar hon och bra smak har hon och snyggt blir det. Ska återkomma senare med ett smakprov.