Nånting som bekymrar mig är att det hela tiden blir svårare att få folk att donera blod. Min egen karriär som blodgivare blev mycket kort. Jag har haft lågt hemoglobin nästan hela mitt liv och när det äntligen började stabilisera sig hann jag ge blod en gång. Sen fick jag cancer.
När de hade blodgivningsdag i min kommun efter avslutade behandlingar gick jag dit och frågade när jag får ge blod igen. Svaret blev "aldrig". Jag förstår varför men det tog mig hårt och jag minns att jag gick ut och tårarna började rinna.
Därför hoppas jag innerligen att alla som har möjlighet att donera lite av sitt blod tänker på sina medmänniskor och faktiskt börjar göra det. Det är livsviktigt. Bevisa att ni inte är helt egoistiska.
Tyvärr är man passé som blodgivare efter fyllda 65.
SvaraRaderaApropå jumppan så är jag fortfarande "lemin". Tack för att du "pinade" oss!
Ja, kanske det bor en liten sadist i mig ;)? Nej, men jag tror att just käpparna ger nyttig gymnastik för axlarna. Eftersom jag själv inte jumppat sen i våras känner min kropp sig lite mörbultad och det brukar vara som värst två dagar efter, alltså idag. Dessutom gjorde jag en ofrivillig spagat häromdagen när jag rutschade omkull på ett litet utrymme. Jag känner att svanskotan existerar. Nåja, allt blir bättre!
SvaraRadera