En tur till Myrboda

På långfredagen passade vi på att åka ut till sommarstugan. Det blev både bil, promenad och snöplumsning. Oj, vad det är effektiv träning att gå i halvdjup snö. Spännande är det också för man vet inte om och när skaren håller. Varje gång foten faller genom snön åker hjärtat också neråt.

Jag noterade att det var ovanligt mycket skägglav i träden, har aldrig sett såna rikliga mängder längs med stigen till Myrboda. Det bådar väl gott för luftkvaliteten. Jag har förstått att skägglaven frodas i ren luft.

Det blåste lite men var annars soligt och skönt. Man kunde ta sig fram till fots på snötäcket över isen. Det kändes riktigt skönt att promenera över den vita sjön.

Men vad är då detta som fanns intill vår bastu? Mina botanikkunskaper är inte tillräckliga. Är det sälgen som blommat ren? Eller är det fjolårsblommor? Vackra ulltussar i alla fall.

 

 I klibbalen vid stranden hittar man mina "konstverk". Jag har placerat färgade glasstenar i bollar tänkta för ljus. På sommaren glittrar de vackert i solljuset.

Tema påsk i bilder

Det finns två saker som jag speciellt mycket tyckte om att få i arv efter mamma. Den ena är påskhönan som värper godisägg. När jag plockade fram den i torsdags hann den hemmavarande familjen gå och lyfta på locket för att se om allt var i ordning. Men, nej hönan hade inte ännu värpt! Till deras besvikelse. Nu är tack och lov produktionen i gång.

påskgran ?

forsythiakvistar med mina nya glasfåglar

...som kan se väldigt olika ut i kvällsljus och ...

...dagsljus

minns inte vem som värpte detta ägg

utomhus blir man välkomnad av familjen Kyckling

ni minns väl kransen från i höstas?

ängeln fick komma in i värmen

Den långa dagen

Tiderna förändras. Vilken kliché! Nå, åtminstone har långfredagen bytt lite skepnad här i "bibelbältet". Jag minns som barn att man inte fick gå ut på långfredagen. Sen blev det att man fick gå ut mot kvällskvisten. Vilken lååång dag det blev.

Numera har jag den attityden att man kan ta det lite lugnt, men visst kan man gå ut och njuta av det vackra vädret. I min enkla lilla religion bor Gud i naturen och i godheten hos mänskorna.

Men en sak tyckte jag lät väldigt malplacerat inför påskhelgen. Jag brukar inte fästa mig vid TV-reklam, men när man i ICA-reklamen önskar Glad långfredag då vänder det sig i magen på mig. Det är nu bara på det viset att påsken är kristendomens största högtid och det hände ledsamma saker på långfredagen så det är ett oöverkomligt steg till ordet 'glad'. Det kan kanske även en ateist instämma i.

Över till naturens egna underverk. Jag råkade få syn på en liten gestalt i mitt klättervildvin som gömmer mattställningen. Visst kan man med lite fantasi hitta konst i naturen.

 Speglarna som jag hängde upp i somras har fått hänga kvar och reflekterar ljuset. Jag hade egentligen tänkt placera dem i ett träd, men jag orkade inte ändra på upphängningen utan hakade fast dem där möjlighet gavs.

Glad Påsk ! (Det kan man säga)

Hos frissan

 

Hos frissan har det hänt saker. Salongen har fått en ansiktslyftning och ändrat färgskalan till svart och vitt. Snyggt! Rummet ser mycket större ut och vilken njutning det är att komma till fräscha ytor. Helt annorlunda än där hemma.

Jag hade beställt tid till veckan efter renoveringen så att jag snabbt skulle få se förändringen. Mitt hår genomgår också förändringar. Klok efter cytostatikabehandlingen för nio år sen är jag medveten om vad som kan hända. För mig innebär det att de nya hårstråna som växer ut blir gråa, men samtidigt har jag en period då håret lockar sig mer än vanligt (då det bara är lätt böjligt).

Jag har alltid kört med en lättskött frisyr. Tvätta, kamma med fingrarna och lufttorka! Nätterna har en benägenhet att göra nya frisyrer, men vem bryr sig, bara jag.

Det lilla Xtra

Idag ska jag slå en slant för den goda dressingen till salladen. Tyvärr är man inte så dressingbenägen i min familj. Salladen ska dessutom tvingas i vissa, åtminstone trugas och en hör till den gamla stammen som inte befattar sig med kaninmat.

Igår kände jag för det lilla extra och passade på att tömma min flaska sherryvinäger inköpt på Stockmanns delikatessavdelning. Jag har inte kollat runt här i bygden det senaste året så kanske den kan hittas på närmare håll också. Tyvärr var mina ingredienser lite på upphällning så det fick bli en mer improviserad variant. Det var oljan som sinade så dressing blev lite för stark, men bättre nästa gång.

Jag har halverat receptet och då ryms det precis i min dressingflaska.

Bobis Hesperiadressing

1/3 dl sherryvinäger

75 g mild senap

1-2 pressade vitlöksklyftor

4 msk socker

1/4 tsk vitpeppar

1/4 tsk svartpeppar

1/4 tsk salt

1/2 dl kallt vatten

2 1/2 dl olja

Blanda allt utom oljan som till sist vispas ner i en stråle. Använd gärna elvisp.

Villagatan

Vissa stadsdelar i Helsingfors är så otroligt vackra. Gamla stenhus i pastellfärger hittar man i stadsdelen Eira där Villagatan ligger. Närheten till havet är befriande. Inte riktigt bilvänligt med tanke på parkering under vinterhalvåret, men man kan ju använda spårvagn!

Det är en njutning för ögat att få tillbringa några timmar i en bostad på Villagatan 16 som inhyst en konstnär och hans hustru. Där finns ännu konstverk på stenväggarna som talar sitt tysta språk.

En stor vacker innergård ger en fin naturkänsla under årets varmare dagar. Där kan man mycket väl sitta och njuta med en kopp kaffe och dagens tidning.

Finska viken i bakgrunden

Dansdrömmar

Det blev tankar kring seniordans hela helgen och fortsätter idag med danstimme tillsammans med dansare från Nedervetil och Öja. Det fick mig att tänka på en norsk dikt som vi fick höra på Nordisk Träff i Ålesund i somras och som jag såg på vårt kansli i Helsingfors.

Jag träffade också seniordansens Grand Old Lady, Margareta Grigorkoff (möjligen 93 år). Hon leder ännu danser med stöd av rollator och hade tänkt sluta men då hjälpledaren bröt benet före jul. En strålande vital och ståtlig dam och jag minns hur jag bara lyssnade och lyssnade då hon en gång berättade om barndomssomrar vid sjön Ladoga. Vilka minnen!

Längtan till landet

Stugan fanns på plats när stället köptes, små förändringar har skett

Det var väl att ta till det. Jag bor redan på landet, men kanske längtan till sjön passar bättre. Jag kommer att återkomma till temat säkert många gånger ännu för det finns inget så rofyllt och avkopplande som livet på sommarstugan. Ingen elektricitet, nästan inga bekymmer, bara sol och värme hoppas jag på.

Maken besökte stugan förra veckan och hade med sig bilder därifrån och jag fick så "dryyft" som vi säger. Tänk att sitta och njuta i glashuset eller på alla terrasser vi byggt här och där. Vi lever enligt principen att det ska kosta så lite som möjligt och återanvändas så mycket som möjligt. Inga lyxiga detaljer utan övertänkta saker som hittas här och var, i föräldrahemmet, på loppis, här hemma ...

Min pappa har byggt tre lusthus av gammalt material. I bakgrunden Lillevillan

Sommarkök bakom bastubyggnaden med tillhörande glashus

Inuti hittar man en "spegelvägg"

 Så här ser det ut när det mesta är gömt i snö, få se vad som kommer upp i tö?

Glimtar från storstan

Så har man fått knyta an till huvudstaden igen. Åka spårvagn till Busholmen och besöka Verkkokauppa. Köpa tablettfodral åt soldatgossen. Luncha på Factory. Ofrivilligt hamna på City Sokos motsvarighet till Galna dagar. Gå på styrelsemöte. Delta i inspirationsdag. Äta på kinesisk restaurang. Gå på vårmöte. Jobba med seniordansens dansnyckel tillsammans med två andra dansledare.

Ja, man hinner en hel del med effektiv planering. Nu blir det att krypa till kojs för att orka med resa uppförsbacke till plattlandet. Kommunens bokslut ska få förgylla min tågresa.

Test på tåg

Nu är min lilla baby, tabletten, på sin första resa. Det blir som vanligt försök och misstag som gäller. Lyckligtvis är jag inte rädd för att testa, ej heller för att misslyckas. Där har jag vanan inne.

Första grejen lyckades, nämligen att logga in på tågets nätverk. Jag har ännu inte skaffat simkort till tabletten, väntar till sommaren.

Ojsan, nu saktade tåget in i Kronoby, nära mitt första hem som nygift. Fort fram till kameraläge, gick inte tillräckligt snabbt, men jag hann få Tössbacken, tror jag. Nu gäller det att få in nån bild i blogginlägget också. En bra sak är att jag kan redigera sen i kväll när jag kommer till natthärbärget. En rolig sak när jag sitter och skriver är att genast jag börjar ett nytt ord radas en massa förslag upp och hittar jag mitt ord är det bara att klicka på ordet och jag slipper bokstavera det. Ja, se den moderna tekniken.

Nästan jurist!

Huh, huh! Jag har suttit på juridikkurs hela långa dagen i Vasa. Rummet var litet och varmt, men förplägnaden var ypperlig. Jag fick bekräftat en del saker och lärde mig lite nytt också. Jag antar jag är färdigt utbildad jurist nu, vet det mesta om jäv och har en massa power point-kopior att bläddra i om jag behöver kunskap.

Nej, skämt åsido, ju mer man får veta desto mer okunnig blir man när det gäller förvaltning. Först sägs det till exempel att alla ärenden ska beredas och när jag kontrar med att i Kronoby har den förra styrelsen lyft fram egna ärenden och tagit beslut utan beredning så är det mitt i allt OK. Vad ska man tro? Dubbla budskap? I alla fall blev föreläsaren Kaj Björni (jo, Jim Björnis pappa) och deltagarna bestörta över att vi haft öppna styrelsemöten i vår kommun. Tack och lov är den tiden förbi.

I morgon åker jag till Helsingfors igen för att delta i seniordansförbundets möten och inspirationsdag.

Och så ska jag med nians spårvagn till Verkkokauppa på Busholmen.

Loppisrunda

Jag hade egenmäktigt åtagit mig det förtroendefyllda uppdraget att lotsa jakobstadsväninnan runt på loppisar i den norra grannstaden. För att orka startade vi med lunch på Kokkolinna och sen satte vi iväg.

Vi orkade med tre loppisar och väninnan tittade och jag fyndade. På sista stället hittade hon faktiskt en kuriosa antik grej som till och med kan lämpa sig som förlovningspresent åt en kräsen fästmö.

Själv utökade jag muggförrådet vid sommarstugan. Ni vet hur svag jag är för blått! Jo, jag har en gång fått i födelsedagsgåva en blå Pentikmugg som jag favoriserar på sommaren. Tidigare har jag lyckats få tag i en till på en/ett loppis (fick faktiskt googla här för jag började fundera på genus, fick inget entydigt svar, i Finland tänker vi lopptorg (ett) och i Sverige loppmarknad (en), lär stå loppisen i SAOL, alltså en ...) och nu var det dags igen. Dessutom hittade jag mugg till min mans frukostset, men, men ...

Jag kunde heller inte motstå de gula Pentikglasfåglarna inför påsken och av en impuls köpte jag också en lila glasblomma som perfekt gåva till Kusin Lila vid eventuellt besök, men, men ...

(glömde rotera bilden, bra träning för er att tänja nackmusklerna)

Till sommarstugans utekök hittade jag också en klocka för fem euro. Den behöver inte ens fungera utan passar säkert in i inredningen ändå. Längtar, längtar till sommaren!

Sen gick det som det gick. När jag steg ur bilen där hemma hade jag lite för mycket i händerna och väskan med muggar och glasblomma dråsade sakteliga till den isiga marken. Min mugg klarade sig, men inte makens och inte heller kusinens glasblomma. Som tur var hade jag lagt ut endast fyra och femtio på de söndrade sakerna, men jag grät inom mig. Tanken var ju så god.

I morse tröstade maken mig med att blomman går kanske att limma ihop och sen kan vi ha den i glas- och spegelhuset vid sommarstugan. Återkommer till det. Där har vi nämligen också satsat på lila.

Receptets mamma

Jag hör till dem som gärna samlar på mig recept från höger och vänster. Ofta döper jag om namnet på receptet för att jag lättare ska komma ihåg vem som bjudit mig på godheten.

Inför veckoslutet kände jag för paj, kanske mest för att få äta vaniljsås till. Jag plockade fram Sivs goodie-paj som också lämpar sig för påskens kaffebord på grund av de gula persiko- (eller aprikos-) halvorna. Detta recept fick jag med mig när jag besökte en terjärvflicka bosatt i Jakobstad. Jag kan ännu minnas den varma sommardagen och hur vi avnjöt den goda pajen utomhus.

Nu råkar det sig så att alla i hushållet inte är så förtjusta i pajen, kanske på grund av mandeln, men det är bara positivt, det blir mer för mig ...

Om nån är intresserad kan ni kopiera receptet här. Som vanligt är det lättlagat då man får smälta smöret och bara röra ihop. Kanterna blir aningen hårda så kanske man kan låta bli att forma degen uppåt kanterna i pajformen. Försöka duger.

Sivs goodiepaj

Pajskal:   4 dl vetemjöl, 1 tsk bakpulver och 1 dl socker blandas
               175 g smör smältes och hälles över. Rör ihop.

Sätt i medelstor pajform och grädda i 200 grader 10 min.

Fyllning:    1 burk persikohalvor (ca 500g, låt rinna av)
                 70 g mandelspån (=1,5-2dl)
                 50 g smör
                 1 dl socker
                 0,5 dl mjölk
                 1 msk vetemjöl

Smält smöret i kastrull tillsammans med de övriga ingredienserna. Bred över det förgräddade pajskalet och grädda vidare 15-20 min.

Kakmoster eller kakmonster?

Till en av mina hobbies hör att sitta på café med en god vän och avnjuta goda bakelser. Häromsistens testade inredningskusinen och jag ett av grannstadens fikaställen och som vanligt hade vi beslutsångest framför den välfyllda disken.



Smart som jag är kom jag på den goda idén att vi väljer olika sorter och sen delar vi dem med kniv. Sagt och gjort! Man vill ju testa sortimentet och nu slog vi två flugor i en smäll. Resultatet blev sisådär. Jag var inte nöjd med den runda påskbakelsen, det var inte marsipan utan en syrligt söt hård glasyr på och för mycket fluff inuti. Den kan ni glömma. Den kantiga gula var okej uppifrån, men bottnen var vanlig sockerkaksdeg och jag hade förväntat mig nån blandning av småbrödssmulor och smör. Glasyrmunken var perfekt, men jag fick ingen sylt i min halva. Nå, det var eget val och jag slapp tappa sylten i famnen.

Huvudsaken med besöket var den fina pratstunden, vi löste många lokala och världsliga problem.


Samma kusin öppnade sitt telefonsamtal med mig häromdagen med frågan: Gissa vad jag har gjort? Svaret var ganska enkelt: Du har tapetserat. Och visst var det så. Kusinen fixar till huset lika snabbt som jag byter kläder. Och allt klarar hon och bra smak har hon och snyggt blir det. Ska återkomma senare med ett smakprov.

Vårvinterfägring

 

Vi dras med kalla nätter men kompenseras med soliga, härliga dagar. Dagens promenad förlades till isarna i Norrby. Skaren höll ganska bra och det fanns både bilspår och skoterspår att vandra i. Blåsten var lite kylig men man kunde söka lä genom att välja rätt strandlinje.

Äkta mannen uttryckte sin glädje över vår härliga skärgård. Tänk att ha dessa fina stränder och holmar och skär med invallat sötvatten och sen havets salta vatten inom räckhåll på andra sidan slussarna. Vi bor nog på ett underbart, lugnt ställe på jorden.

Förkläden

Tror ni att alla ungdomar vet vad man använder ett förkläde till? När jag var liten gick alla mammor iklädda ett sådant på hemmaplan. Man skulle inte smutsa ner sig i hushållet. Men det var ett elände att stryka alla förklädesband kan jag tänka mig.

Numera använder jag mina förkläden väldigt sällan. Det blir nästan endast när jag bakar pepparkakor. Vi har så lätt att slänga våra kläder i tvättmaskinen när de blir smutsiga. På tal om det, så visst är det något märkligt med vissa klädesplagg. Direkt man har satt på sig det så råkar man få olja eller nån annan synlig fläck på plagget och så hamnar det genast i smutskorgen. Ofta är det ett favoritplagg.

Tillbaka till förklädena. De finns i många modeller. Korta, långa, med bröstlapp eller bara ett som knyts kring midjan, med volanger eller broderier, kantade med snedremsor, oftast med ficka, mönstrade, vita ...

Marthorna hade ställt ut olika förkläden på husmodersdagen och ni ser ett smakprov nedan.