Det började bra. När jag klev in i bilen som skulle ta mig till flygstationen uttalade jag den vanliga oron över att jag glömt nåt.
Halvvägs kom jag på det: mobilen! Hade jag den i väskan?
Den snabbtänkte chauffören ingrep. "Ring från min telefon", sa han. "Bra ide", tyckte jag och greppade hans telefon, hann förundras över att jag inte var nummer ett i hans kontaktlista (han är förvisso bara nr 5 i min!) innan jag kom ihåg att jag släckt ner telefonen klockan 4.44.
Väl framme grävde jag fram lilla väskan ur större väskan. Jag är ganska laglydig och är det sagt att man får ha 1 st handbagage så har jag det.
Ingen telefon! Igen ryckte den servicevänlige chauffören in och sa att han hinner kanske åka hem igen och hämta den. "Borde finnas på något bord", upplyste jag.
Chauffören skötte sitt uppdrag, kom tillbaka och rapporterade: ingen telefon. Ingen panik jag klarar mig med plattan.
Inne i planet gjorde jag en grundlig genomgång av mina väskor och vips! Voila! Där var den! Jag hade undgått att kolla facket med blixtlås, där läppstift, kam, nyckel, spårvagnskort och diverse nyttiga ting har sin boning. Mobilen har ju två egna fack att vistas i, men nej, den ville byta bostad, tydligen.
Nu är jag lyckligen framme på Arabiastranden och har en lugn stund innan jag igen ska ut i Helsingfors snöyra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar