Vi bor i ett stenigt landskap och jag minns ännu hur min morbror många gånger bannades över alla dessa stenar som "växte" lika snabbt som potatisen i landen. På hösten hade vi potatisupptagningstalko med halva släkten och då gick han och plockade stenar och svor för varje sten, nästan.
Jag blev riktigt glad då jag såg att man vid uppodling av en skogsareal hade (säkert maskinellt) placerat ut stenarna i en prydlig rad mot skogsbrynet. Väldigt vackert i mitt tycke!
Traditionellt |
Modernt |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar