Det är ett litet problem för mig då minnet börjar svika. Jag minns inte vad jag bloggat om. Det är samma fenomen som då man berättar något för en vän och inte är riktigt säker på om man berättat samma historia tidigare.
När det gäller bloggen kan jag förstås läsa igenom alla trehundra blogginläggen. Men hur kul är nu det? Jag har ibland försökt googla men det har inte lyckats vidare bra. Problemet är min hjärna som tänker och planerar hela tiden och till sist vet jag inte om jag verkställt eller inte.
Så goda läsare, ifall ni tycker jag upprepar mig så väljer ni fritt om ni läser vidare eller inte. Men visst stör det mig då jag inte minns...
Jag tar det här med handdukar igen då - kanske.
Min kära mor som var en samlarmänska av stora mått har försett mig handdukar som kunde ha räckt i hundra år, men tack och lov börjar en del bli lite tunna och några fick följa med yngste sonen söderut. Nu, yes, får jag köpa egna! Jag gick flera månader och synade och granskade färger och kvalitet och till sist slog jag till och köpte två gröna. De är nu testade och tvättade och befunnits vara med beröm godkända.
Jag hittade samma handdukar men några euro billigare i en annan affär och köpte två vita. Det är nu som mitt färgsinne kommer in i bilden, plus samlarsinnet. Jag vill ju ha alla färger, nästan, för blå handdukar behöver jag absolut inte och inte heller rosa. Det är därför jag satt i system att då jag behöver uppmuntran, lite belöning eller annars bara känner för det, DÅ köper jag ett par handdukar! Enkelt och praktiskt! Och jag granskar mina gamla och har lätt att förpassa dem till sällare jaktmarker om de uppvisar tunnhet eller glåmig färg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar