Genast jag fick veta att mitt fadderbarn skulle få en liten baby började jag fundera på just "båånkonamaatn" som vi säger här i Kronoby. Visst låter det lite mer mustigt än "present till den nyfödde och hens (!?) mamma"?
Ibland är jag lite händig av mig. Jag kan kalla mig en medelmåtta när det gäller handarbeten (mjuka sådana) och har haft perioder i mitt liv då jag stickat, stickat och stickat (i mina yngre dar), sen blev det att virka dukar, virka gardiner, sen var det stramaljtavlor, stora och mäktiga, efter det följde en period med ingenting och sen blev det broderier i plattsöm, kedjestygn och ännu mer krångliga namn i form av dukar, små och stora och riktigt stora och tavlor och ja, faktiskt alla mina gossar har fått dopminnen och konfirmationsdukar i korsstygn också. Puh, jag blir alldeles trött då jag tänker på detta kvinnoarbete! Sen ska vi inte prata om alla de handarbeten som förblivit halvfärdiga och ligger och skräpar i nån garderob eller har blivit upprivna. Det jag mest avskyr är att sy ihop stickade plagg och göra finishen.
Tillbaka till fjolårets projekt som ska levereras idag! Jag tänkte lite innan jag satte i gång. De närmaste som mormor och farmor kanske vill bidra med egenhändigt stickat tröjset så jag satsade på en filt för man kan ha många filtar och de behöver inte sys ihop (om man inte virkar mormorsrutor, men jag känner mig själv så det avstod jag ifrån).
I en tidning råkade jag få syn på virkade mjukisdjur. Jag borde ha blundat! Nåväl, jag pysslade ihop en liten kanin med vingligt huvud och intalade mig högt och barskt att Kronjuveler ska aldrig mer tillverka mjukisdjur! Så var det med den saken, jag är ingen pyssel-maja!
Men jag fortsatte sticka och nu har jag på gång en Pippitröja med eget färgval och mönster från bloggen Lindas lantliga. Det gäller bara att få den hopmonterad ... har dock lite tid på mig för babyn bor i Sverige och tröjan är för en "halvåring".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar