Inför årets Alla helgons dag kom jag i stämning redan på fredagen i och med en begravning och en fin och gripande minnesstund. Idag har vi utfört den stora gravrundan, men jag måste nog tillstå att jag nästan dagligen har någon av mina avlidna nära och kära i tankarna. De lever starkt i mitt hjärta och små detaljer ploppar upp i minnet. Jag är själv inte rädd för döden, men visst är saknaden stor och evigheten enorm.
Det blir Carpe Diem igen. Njut av stunden och lev livet i rätt proportion.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar