Inte alltid snäll

Jag har just använt min elaka, fräcka och lögnaktiga sida. Ni ska veta att jag inte alltid är en snäll flicka.

Egentligen har jag lärt mig detta knep av min son (säger inte vilken). När jag får ett telefonsamtal till mobilen och ser att det är ett okänt nummer blir jag lite misstänksam. Jag svarar normalt med mitt förnamn (undviker mitt efternamn). Om personen som ringer börjar prata finska och jag hinner höra att det inte är nån jag känner så agerar jag oförstående.

Det är väldigt svårt att inte förstå när man förstår. För att inte avslöja mig får jag tänka till innan jag reagerar. Oftast är det nån som vill sälja nåt och de säger att de ska be nån som kan svenska att ringa upp - vilket aldrig händer, tack och lov. Jag hör till dem som nästan aldrig handlar något per telefon så det är lätt att vara ståndaktig när man väl bestämt sig.

Idag blev det lite komiskt:
Jag: Liane
Han: (sa ett namn som jag inte hann uppfatta)
Jag: Pratar ni svenska?
Han: Neeej 
Länge tyst.
Jag : Vad gäller det?
Han: Jag veeet inte.
Lång paus. Jag väntar.
Han: Det är nå Mondotidningar (tror han sa så)
Jag: Är det nånting ni vill sälja så är jag inte intresserad.
Han: Jaha, (minns inte fortsättningen). Goddag!
Jag: Tack, hej då!
Han: Hej då!

Jag tror påringaren fick en liten kurs i hur man avslutar ett samtal på svenska och jag lyfter på hatten för att han försökte i alla fall. Men jag står fast vid att jag inte vill köpa, prenumerera eller ge bidrag.