Uteljusproblemlösning

Jag trodde det skulle vara enkelt, men då tog jag inte med i beräkningen att jag själv var inblandad i ekvationen. Min lilla gran saknade uteljus som fungerade. Mitt jobb var att skaffa ny slinga.

Jag besökte ett varuhus som hade en hel vägg med belysningslådor. Hmm, uteljus gällde det. Strax föll en hel del lådor bort. Enkla små ljuspunkter. Några lådor mindre igen. Det fanns färgade ljus, men nej tack! Slutligen bestämde jag mig för en liten förpackning med 40 ledlampor. Billigt och bra! Enkelt!

Nästa dag klädde jag på mig och tog min lilla låda, tittade lite noggrannare på den och OJ; DU MILDE! Ljusen var BLÅÅÅ!!! Och inte innehöll lådan någon transformator heller. Hur kan man vara så tankspridd att man inte kollar ordentligt?

Kanske den gamla transformatorn var kurant, men troligtvis passade inte uttaget. Alltså ny fart!

Men ...

... innan jag hann ränna iväg och köpa nytt tog maken en titt på den gamla slingan ... och FIXADE den. Här kom elektrikerns dotter till korta. Visst hade jag sett att koppartrådarna var synliga i ena änden och visst hade jag mixtrat lite med dem och konstaterat att här kan finnas ett problem. Men jag visste inte att koppartrådarna inte får vidröra varandra. Vad ska fysikerfröet säga om sin obildade moder som faktiskt sitter med en nia på gymnasiebetyget.

Men frid och fröjd! Den gamla ljusslingan hänger med ett år till och min beundran för den käre maken bara växer ...

ni ser väl kottarna?