Strandpromenad

Efter en hel dag i storstadsmiljö är det skönt att få promenera i sakta mak längs en strandpromenad. Cirka 3 km från Estoril västerut ligger den mysiga turist- och badorten Cascais och skulle jag åka på nytt till Lissabon skulle jag definitivt välja ett hotell i just Cascais. Där fanns massor av små restauranger och barer men dessutom affärer och definitivt mer mänskor. I Estoril där vi bodde fanns egentligen bara Casinot (författaren Ian Fleming har varit där och forskat inför sitt författarskap) som stod öde på dagarna men var inbäddat i parkerade bilar på lördag kvällen. Visserligen har man kört Formel 1 i Estoril, men på grund av säkerhetsrisker körs numera endast mindre tävlingar. Även stora tennistävlingar ordnas där.

 
Men promenaden längs floden/havsviken Tejo var underbar. Solen sken och värmde skönt när vi tog oss nästan till Portugals västligaste del, Cabo da Roca. Inne i Cascais satt vi sen och vilade oss länge på en uteservering och småpratade med servitören. Vi hade också en lunchgäst i närheten som oavbrutet talade för sig själv. Sen han gått frågade jag servitören vad han pratat om. Han menade att han var lite "speciell" och hade pratat om allt möjligt, revolution, matematik, nån flicka ...

Vi såg en man som joggade i simbyxor för att sen ta sig ett dopp

Boca do Inferno (Helvetesklipporna)

Efter den stärkande upplevelsen vid stranden kunde vi igen spendera några timmar i Lissabon. Det var bara att söka sig till stationen och hoppa på pendeltåget. Ja, vi fick faktiskt söka. Det är otroligt svårt att hitta då gatorna går lite hur som helst och man har problem med att hitta gatunamnet både på kartan och i verkligheten.