Om det är något eller någon som kan irritera mig så jag nästan går upp i limningarna så är det myggor. Jag försökte bege mig ut i trädgården, som ropar efter arbetskraft, men konstaterade att jag inte klarade av det. Det var lugnt och fuktigt och solen lyste med sin frånvaro, alltså perfekt för de elaka myggorna som sakta men säkert sökte ett ovilligt villebråd. Jag hör till den sorten som åtminstone älskas av myggorna. Det blev bara lite uppluckring mellan de späda grönsaksbladen och så in igen. Dessutom var ogräset lite för kortvuxet för att låta sig plockas. Vi väntar lite till.
Jag funderade lite över att plantera om några uteblommor, men insåg att det inte skulle gå att stå stilla vid mitt ännu oanvända planteringsbord och pyssla med jord och vatten. Myggorna skulle fullkomligt älska ihjäl mig. Det var bara att foga sig för övermakten och ge upp. Inne i huset finns alltid jobb, för Kronjuvelen är känd för att nöta byxbaken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar