Jag tror det var pappa som tillverkade de stora bekväma stolarna som alltid stod i glasverandan i mitt barndomshem. Där har jag tillbringat mycket tid med att läsa böcker. Bekvämt så det förslår.
Under en skidtur på vinterisarna fick jag syn på en liknande stol som med pondus prydde ett berg utanför en sommarstuga. Men tänk om ... ?
Och så blev det. Jag tog de två stolarna till vårt eget sommarviste. De fick en ansiktslyftning och stod länge nere på sjöterrassen. Nu har de fått flytta in i vårt nya vardagsrum, den nyaste terrassen, och utgör en ny favoritplats för frukost, "kafifest" (hörde detta uttryck i Kasnäs), lässtunder, pratstunder, handarbetsställe och så vidare.
Nog kan du-du oxå, va snyggt det blev :) kusinvitamin
SvaraRadera