Man och qvinna

Som ni alla säkert har på klart vid det här laget är det en viss skillnad i manligt och kvinnligt tänkande och handlande. Dagligen får man bevis på hur svårt det är för en man att göra två saker samtidigt. Sen jag börjat min cancerförebyggande medicinering med antihormoner har jag märkt att jag också fått svårare att ha många bollar i luften samtidigt.

Senaste söndag skalade jag potatis, hällde ut sköljvattnet och gick in med kastrullen. När potatisen kokat i tio minuter tyckte jag det spred sig en god doft i det lilla köket. Jag lyfte på locket och märkte till min fasa att jag glömt att hälla på nytt vatten. Potatisen gick att rädda då jag skar bort lite brända ytor, men kastrullen har inte riktigt återhämtat sig utan pryds av svarta ingrodda fläckar.

Tilbaka till sanningen om männen och kvinnorna. Varför är de bästa kockarna, trädgårdsmästarna, konstnärerna och så vidare män? Jo, fokus och koncentration är svaret. Om man har möjlighet att koncentrera sig till 100 procent på en sak har man större chans att lyckas.

Vi kvinnor har ett så flyktigt intellekt. Vi kan planera och utföra så många saker på en gång att vi aldrig lyckas få till stånd den absoluta koncentrationen. Tänk dig bara mamman som med babyn på armen tillagar maten, förhör det äldre barnet på läxan, berättar för mannen var han lagt glasögonen, håller ett öga på treåringen som plockar ur diskmaskinen och så vidare.

Vi ska pigga upp oss med min vita pion som jag sällan får njuta av eftersom jag alltid bor i Öja då den blommar.

Amirikastolar

Jag tror det var pappa som tillverkade de stora bekväma stolarna som alltid stod i glasverandan i mitt barndomshem. Där har jag tillbringat mycket tid med att läsa böcker. Bekvämt så det förslår.

Under en skidtur på vinterisarna fick jag syn på en liknande stol som med pondus prydde ett berg utanför en sommarstuga. Men tänk om ... ?

Och så blev det. Jag tog de två stolarna till vårt eget sommarviste. De fick en ansiktslyftning och stod länge nere på sjöterrassen. Nu har de fått flytta in i vårt nya vardagsrum, den nyaste terrassen, och utgör en ny favoritplats för frukost, "kafifest" (hörde detta uttryck i Kasnäs), lässtunder, pratstunder, handarbetsställe och så vidare.

Terrass en masse

Det började med en liten terrass med tak för att vi skulle kunna intaga våra måltider uomhus. Sen var det bra att kunna gå direkt från ytterdörren till terrassen. När det blåser västerifrån och för att kunna äta frukost i morgonsolens sken behövdes en läterrass på baksidan av stugan. Det var förstås bra att lasta av saker också på andra sidan ingången. Och varför inte kunna gå varvet runt? Alltså slutresultatet blev terrass runt hela huset tillverkad av man tager vad man haver. Och praktiskt är det.

Naturligtvis har vi terrass utanför bastubyggnaden och gäststugan. Ett sommarkök uppstod på ett krångligt ställe bestående av stora stenar med början av ett terrassbygge. Inte blev jag riktigt förvånad när maken föreslog en sammanlänkande terrass mellan stuga och sommarkök, vilket är det senaste projektet.

En fristående terrass finns nere vid sjön där vi avnjuter kvällssolen och en liten stenterrass har vi samt ett litet framgrävt berg. Månne det blir fler ...?

Bromsar

Det finns många slags bromsar, men idag tänker jag på de flygande illtygen som förpestar högsommaren. Före midsommar kom de vackra mångfärgade, men ack så ilskna. Igår var det de stora brummande som frestade mitt tålamod.

Sen finns det också de tystlåtna som smyger sig in på huden och plötsligt bara sticker det till ...

Det enda positiva är att bromsarna föredrar manligt sällskap och lyckliga jag som har en familj bestående av endast män!

Morning has broken

Oh, hur ljuvligt att få vakna upp till en vindstilla morgon med fåglarnas kvitter.

Jag saknar inte kråkorna och skatorna, ej heller björktrastarna. Däremot njuter jag av koltrastens vackra sång på kvällskvisten.

Måsbeståndet har också minskat radikalt, de har helt ändrat sitt beteende och sökt sig närmare mänskorna.

Både ormvråken och havsörnen tar ibland en sväng hit i jakt på en matbit.

Andfåglarna vill jag gärna se lite fler av, men gläder mig över att kanadagässen flyttat till lämpligare revir.

Bisamråttan är en mer sällan skådad figur. För några år sen var den alltid på kvällssimtur förbi stugan.

Svanarna har övertagit vår fauna och jag börjar bli lite trött på vår nationalfågel, too much is too much!

Jaha, det blev en liten zoologisk rapport. Man vet aldrig slutresultatet när man börjar skriva. Men jag tillhör kvinnfolket och vi är ju lite oberäkneliga.

Talko i södern

Det passade bra att dra sig söderut till Finlands soligaste stad då hemtrakten fick ett livgivande regn. Medan några ägnar sig åt terrassbygge ska jag utöva kraftträning och förflytta ett tjugotal stenar till släpkärran. De kan vara bra att ha i framtiden ...

Hups! Problem med räkningen. Stenarna var 50 stycken, men det blev mera träning (fick nog hjälp).

God lunch intogs på Restaurang Seglis med vackert väder och vacker utsikt.

 

Regnlycka

Det är en stor lycka att ha tillgång till flera tunnor regnvatten. Mjukt och härligt att tvätta håret i och vitt och vackert till disken!

Annandag midsommar

Vill du ha en lättskött enkel perenn i din trädgård så skaffa dig en plymspirea. Den växer gärna  som solitär och bildar en meterhög buske. Den kan också bilda fonden i en rabatt och hos mig har den också spritt sig via frösådd, men den är inte ohanterlig som diverse toppklockor.

Förnyad soffa

Vår gamla kökssoffa har bytt skepnad igen efter många flyttar. Nu är den vitmålad och hittas i lusthuset vid sommarstugan. Kuddfodral har både sytts och hittats på loppis och ett gammalt sängtäcke har fått bilda nytt överdrag. Ni ska få se bara maken lyfter på baken så jag kan ta en bild ...

Midsommar förmiddag

Jag försöker hålla i gång bloggen i instagramform, alltså lite bilder och några rader. Jag har lyckats trolla bort min app för bloggen och har också problem med kontakt med nätverket här ute i bushen, sen tillkommer förstås batteriladdning. Jag är inte heller nöjd med hur bilderna utfaller på bloggen. De ser bra ut på tabletten men inte sen jag publicerat inlägget, men ni får använda fantasin.

Midsommarbrådska

Jag tänkte jag skulle sätta i gång från morgonen och klara av småärenden på byn, men det var fel taktik. Jag lyckades backa på en stor mercedes så den började rulla med chauffören vid ratten. En liten skråma på plastlisten var resultatet för mersan (min dragkrok gjorde jobbet) men dagen var förstörd för min del. Hur kunde jag vara så i mina egna bråda tankar och varifrån hade bilen kommit, den var inte där när jag parkerade! Jag är en jubelidiot.

Jag hoppas jag inte råkar ut för fler missöden idag. Jag kan se framför mig scenariot: jag tappar oljeburken när jag ska olja sovrumsgolvet så det förvandlas till ett klibbigt hav, jag bränner toscakakan som ska bakas, jag snavar då jag springer till postlådan och vrickar foten ...

Nej, nu tar vi midsommar från bloggen. Jag återkommer då jag får lust att skriva några rader och när min tablett har laddning.

Jag önskar alla den midsommar ni önskar med dessa bilder!

Operation livräddning

Det är kanske inte så dramatiskt som det låter, men ack så nödvändigt. Ingenjörssonen står i beråd att fixa en terrass i trä i anslutning till sin radhuslägenhet i Vasa och den fina blomrabatten, som jag beundrat så, har han aldrig haft ett gott öga till. Nu skulle allt bort. Naturligtvis rycker lilla mamma in som den räddande ängeln och plockar åt sig de växter som behöver räddas. Dessutom kommer skomakarstenar och andra trädgårdsstenar på köpet.

Det betyder att det stod en samling nödlidande växter på min gård i morse och väntade på den livgivande kyssen. Det är två dagar tills vi flyttar ut till sommarstugan så snabbt ska det ske. Nu råkar jag inte ha tomma blomrabatter som skriker efter nyinflyttare, men jag bestämde snabbt att vårkragarna och diverse ogräs skulle vräkas från en rabatt. Jag hade tänkt ta itu med den mot höstkanten, men det fick bli nu i stället.

Där stod jag i mitt anletes svett uppvaktad av ett hov myggor och jobbade på. Bort med ogräset, dit med kompost och jord som fritagits från trädgårdslandet, lite kalk och hönspärlor och så var bostaden klar för ett gäng hostor/funkior. De tillhör mina absoluta favoriter på grund av de fina bladen.

Grannen kom förbi och gav mig strålande information med anledning av min uppgivenhet med den djungelliknande trädgården på slänten. Den hade fått härja fritt ifjol då jag var nyopererad och omotiverad. Ingen fara, grannen hade besökt Chelsea Flower Show och kunde berätta att kaos i trädgården var årets trend. Alltså har jag inte ostädat utan jag är ytterst trendig! Tack Gott im Himmel för goda grannar!

Dessutom löstes mitt problem med för många funkior. De får åka skottkärra nerför backen och hyra in sig hos grannen. Så präktiga växter kan inte få vara hemlösa. Och resten (löjtnantshjärta, pioner, lönn) åker med till sommarstugan.

Före

Efter

Pion, funkior (tre sorter) och astilbe

Återanvändning

Jag återvänder till begreppet återanvändning vilket vi praktiserar flitigt vid sommarstugan. Nästan allt tillverkas av gammalt material och kompletteras med loppisfynd.



Det senaste tillskottet till husbyggnationen är ett hus bestående av nästan bara fönster. Första sommaren testade jag med en vinranka i kruka. Den växte och mådde bra, men min skepticism fick tyvärr rätt för den torkade ut på vårvintern då ingen tog sig dit och gav den vatten. Numera får det bli ettåriga klängväxter som förskönar rummet. I år köpte jag Törnrosas kjortel som jag tyckte passade in färgmässigt.



Jag har haft mycket nöje av att söka speglar på loppis för jag fick den idén att bakre väggen som inte har några fönster kunde prydas av speglar i olika former och fasoner. De flesta har jag sprejat vita, men en i silver och en i guldram får utgöra kontrasten. Sen har jag förstås köpt några kuddar och sittdynor ...




Kanske vi njuter av midsommaren i detta "Glashus".

Miljövänligt

Ni kanske har märkt att jag i vissa fall lutar åt det miljövänliga hållet. Det kan ibland gå så långt att jag väljer att inte städa alls i stället för att använda giftiga medel. I alla fall har jag av en vän förärats för många år sen ett rengöringsmedel som jag tycker att jag hittar fler och fler användningsområden för.

Det råkar sig vara ett medel som säljs på mässor överallt i landet, men detta är faktiskt bra och drygt. Jag köpte en burk åt fysikerfröet som kanske ännu inte sett dagens ljus (alltså burken) för mina söner har ärvt sin mors städanlag.

Till saken - medlet är giftfritt och innehåller inga syror och fosfater, biologiskt nedbrytbart. Man kan använda det på krom, rostfritt stål, aluminium, silver, guld, koppar, mässing, tenn, nickel, emalj, glas, kristall, akryl, plast, behandlat trä (lackat, målat, oljat), keramik, porslin, marmor osv.

Jag har senast putsat silverskedar och rengjort vitmålade trädgårdsmöbler med gott resultat. Men jag har inte fått bort missfärgningar i toalettstolen, så begränsningar finns.

Ta en titt på Universal Stone nästa gång ni besöker en mässa. Ni har garanterat puts- och rengöringsmedel för en lång tid framöver.

Båtarna sjösatta

Det börjar närma sig semestertider. Båtarna är i sjön och väntar på bensin och kapten.

Min egen lilla roddbåt ligger i vattnet innehållande vatten för att tätas till. Den rymmer bara en person och heter Rosa (uttalas italienskt 'rååsa'). Ägaren vill bara ro då det är lugnt vatten för vinden tar lätt tag i den fastän barlasten är betydande. Den är som gjord för stilla sommarkvällar.

Jag rekommenderar ...

Gårdagkvällens mulna väder ledde till ändrade planer. I stället för sommarstugan blev det en sväng till Jakobstad, Fäboda och Kaffestugan. Där var det nästan fullbokat, men vi fick plats på cafésidan och kunde avnjuta en delikat hamburgermåltid tillagad av äkta varor. Jag kan varmt rekommendera stället. Vi har föresatsen att äta oss igenom menyn och startade från toppen (fanns fyra huvudrätter).

Och utsikten är superb!

På mätarskåpet på verandan tyckte sädesärlan det var lämpligt att bo. Nu var det bråttom med att mata ungarna och cafégästerna utgjorde ett störande moment

Glad idag

Glad idag är jag för att man i Pedersöre byggt en trappa upp till traktens största klippblock från istiden, nämligen Lostenen i Purmo. Nu kan även sådana ynkryggar som jag ta sig upp dit. När barnen var små besökte vi Lostenen och jag var livrädd då de villigt klättrade upp för stegen. Men mycket blåbär fanns det.

 Jag blev också väldigt glad då jag "dränkte" mina orkidéer och fann att en har börjat bilda en ny blomstängel. Dessutom är jag glad över att den lilla orkidén som tidigare varit på bild i min blogg ännu blommar villigt. Tack, kusin Vitamin!

Glad idag är jag också över att ha blivit hämtad från dörren av en politikerkollega och fått uppleva trevliga pratstunder både i bilen och med övriga gäster vid det nya biblioteket som invigdes i Terjärv idag.

Glad idag är jag också när jag tänker på allt jag ännu har att glädja mig över för bara halva dagen har förflutit!

Norrut igen

Ibland försöker man vara förberedd, men ändå lyckas det inte riktigt. Jag skulle tidigt på morgonen ta tåget till Uleåborg och dagen innan kollade jag hur parkeringen fungerade och såg till att jag hade den erforderliga summan i småpengar. Tyvärr märkte jag följande morgon att automaten inte tog emot 2 eurosslantar fastän bilden visade det. Där stod jag med endast 3 euro och 50 cent. Svårt att växla nånstans i närheten klockan halv sex på morgonen. Men som tur var hade farbror Murphy inte vaknat och jag råkade hitta en euro i bilen.

Jag är en plikttrogen och ganska laglydig mänska och hade köpt biljett på förhand. Jag trodde platsen var i färdriktningen men icke! Naturligtvis måste jag sitta på min plats fastän jag var ensam i hela vagnen.

Jag har inget problem med att åka baklänges i tåg, men jag har aldrig tidigare åkt denna sträcka med tåg och var lite nyfiken på omgivningarna. Om du tittar framåt får du sakta spana in omvärlden, medan du kastas rakt in i den och dras bort med det samma om du åker med rumpan före. Har ni tänkt på det? Det är liksom att slita papperet av en karamell och sen tappa den på golvet.

Hoppas jag har bättre tur med sittordningen på hemvägen.

Du härliga nordanvind!

Ursäkta mitt utrop, men jag var så otroligt glad igår för den hårda blåsten. Det gick nämligen att rensa trädgårdslandet utan att bli uppäten. Så otroligt skönt att få dra på sig långbyxor och vindtät jacka och bara sitta och njuta på kanten av trädgårdslådorna. Det enda som saknades var en pincett! Eftersom jag har kompost i lådorna har jag en massa små ogräsplantor som behagar trivas ypperligt bland de späda morotsplantorna. Jag har små fingrar men inte ändå lyckades jag få det perfekt, men det kommer nya och större ogräs ...

En annan orsak att glädja sig åt vinden var de tallkottar som glatt skuttade ner från trädkronorna, både här hemma och på stugan. Och vet ni vad jag gör med dem då? Nehej, ser ni jag är en ganska fiffig typ och använder kottar i stället för lecakulor i mina stora utekrukor. Enkelt och behändigt och kottarna behöver räddas undan gräsklipparen som hostar och svär om den måste svälja dem.

Dekorativt

Äntligen har jag hittat de kuddar/fodral som jag sökt till sängen. Igår fann jag den svagt aprikosfärgade runda kudden som går ihop med den målade tapeten. Jag kunde inte heller låta bli att köpa den naturfärgade systern. Den beige-vita brokiga var kanske inte exakt rätt i färgen men den får duga. Man kan inte släpa hela sängtäcket med sig varje gång man går och handlar.

Ett litet "kuddkrig" utbröt på kvällen då maken såg att kuddarnas antal stigit från tre till fem. Men jag tröstade honom med att det är långt till de tio som inredarna i TV-programmen slänger på alla soffor och sängar. Dessutom kan han lägga till några minuter extra då han ska 'unmake the bed' varje kväll. Nu kom jag på ännu ett argument: Vi åker snart till stugan för en månads semester och där finns inga kuddar på sängen - ännu!

Kärleksyra

Alla rojalister är väl hänförda ännu efter prinsessans bröllop. Kronjuvelen är inte alls intresserad utan har i stället ägnat tiden åt att putsa - inte juvelerna - utan silverskedarna. I arvet efter modern hittades två dussin kaffeskedar och ett dussin dessertskedar som nu fick se solen igen och komma till sommarstugan. Avsaknad av diskmaskin gör att de kommer till sin rätt och kan användas dagligen om så önskas.

Men det var kärlek som var på tapeten. Under majbesöket i Helsingfors gick vi över en bro som utsmyckats med en hel del kärlekslås. Det här är något som inte var brukligt i min ungdom, men visst ser det lite häftigt ut. Vad gör man om kärleken tar slut? Återvänder till bron med en låssmed eller kraftigt verktyg? Jag tror nog jag håller mig till de osynliga band som jag knutit med min älskade för trettiosex år och tjugosju dagar sen.

Gasproblem

Här ute på stugan har vi bra kontakt med Murphy, ni vet han med lagarna. I morse hade det hänt igen! Gasen i köket var slut när jag skulle fixa frukostkaffet. Att det alltid händer på en söndag! Det enda positiva var att det hände före midsommaren. Jag vet inte hur många midsomrar vi råkat ut för samma missöde. Flera gånger har vi haft gäster också. En midsommar var gasen slut i hela Coccola.

Nåväl, vi klarar kylskåpet eftersom vi numera har två gasflaskor i bruk. Men vi ska förstås grilla idag och några gossebarn kommer på mat. Det blev att ta en sväng till ABC så månne inte midsommaren är räddad också.

Tips för kreativa

För ett par år sen råkade jag få syn på ett trevligt trädgårdsbord i en tidning. Jag ville testa på att göra ett liknande.

Ett gammalt uttjänt plastbord fick ge benstommen och en fyrkantig skiva skruvades fast. Vid ett besök i en diversehandel hade ögonen fastnat på lastpallar med kakelplattor. Det fanns en hel del söndriga och med makens sinne för affärer fick vi lov att städa upp och ta med oss alla bitar utan kostnad. Sen satt maken snällt och hackade sönder kaklen till ännu mindre bitar iförd skyddsglasögon. Jag satte i gång med att skissa upp ett mönster och sen limma in bitarna på rätt plats enligt färg och form. När det var klart var det bara att sätta fogmassa och måla ben och kanter.

Och nu har vi ett litet personligt bord som klarar väder och vind.

Ögonblick

Jag springer omkring med kameran i trädgården och förevigar blommor och blader. Jag tänkte det kunde vara bra att ha ett lager för vinterns blogginlägg. Man kan skriva om vad som helst och illustrera med en vacker blomma.

Är detta en tornedalsros? Har fått den av en släkting som fått den av en granne med rötterna i Lappland.

Lite stolt är jag över mig själv att jag trotsade några myggor igår och fick mina dahlior utplanterade i rabatten. De har vuxit till sig ganska bra i det lilla plastväxthuset och nu får jag bara hoppas på att de ska hinna blomma innan frosten tar dem i höst. Jag återkommer säkert till ämnet.

Jag är lite orolig över mina naturliga enar som jag sparat på tomten. De tycks ha haft en besvärlig period bakom sig och är mest bruna, bara topparna är gröna, men vi ska väl vänta och se om de repar sig.

I kväll drar jag till sommarstugan igen och får gå min lilla trädgårdsrunda där också.