Imponerande!

Söndagsförmiddagarna tycks gå i förberedelser för söndagslunchen. Före det hade jag dock hunnit byta till mina nya lila påslakan. Jag nändes inte sätta sängtäcket över utan ska gå och njuta av de nya sängkläderna allt emellanåt.

Ekonomens fästmö hade aldrig smakat glace au four så nu var det dags för det äventyret. I gott minne hade jag den gången då jag skulle bjuda svärföräldrarna och mina egna föräldrar på morsdagslunch i tidernas begynnelse. Där stod jag i köket och vispade till marängen då jag kom på att sockret skulle tillsättas senare. Det var bara att börja på nytt.

Vis av skadan tog jag det lugnt och noggrant och med god assistans av sötnos fick jag till det. Och visst är det gott!