Felbedömning

Man borde gå på intuition. Åtminstone kan jag säga det i efterskott.

Söndag morgon när jag skulle ta mig till platsen för danskursen hade jag några alternativ. Jag hade sett att det fanns en spårvagnshållplats mitt emot ingången till huset. Jag hade resväska, inte så tung dock, men mer vägande skäl att minimera gångsträckan var mina skodon.

Mina bekväma svarta hade börjat välkomna vatten i tådelen, fastän det var omöjligt att hitta dräneringshålet, men det var ett två gånger testat faktum. Det ledde till att jag satsade på ett annat par svarta skor som inte lämpade sig för långpromenader, typ då man traskar från köpcentret i Östra centrum för att titta på skrivbordsstolar i möbelkomplexet vilket innebär en tre kilometers sträcka.

Jag gick ner till hållplatsen i god tid för att inse att min spårvagn skulle anlända först om tjugo minuter. OK, det finns bussar också och så småningom gick jag över gatan för att checka tiderna. En hade just åkt iväg och nästa var om arton minuter. Tillbaka till spårvagnen igen. För att få lite vidgade vyer hoppade jag på sexan då den var på väg åt motsatt håll och fick beundra Arabiastranden.

Vid Hagnäs torg hade jag tänkt byta till trean, men som tur var frågade jag föraren om hållplatsen och han sa att jag skulle ta nian. När jag kom över till rätt hållplats var det igen nästan tjugo minuter till spårvagnens ankomst. Det visade sig att den var försenad. Men jag hann hjälpa en spansktalande familj, tror jag, som var på väg till Sveaborg och ge dem rätt spårvagnslinje.

Slutresultatet var att jag anlände 40 minuter senare än planerat till Simonsgatan och det kunde ha slutat med att jag blev överkörd av min spårvagn, men som tur var hade jag den gången bra balans och hann dra foten tillbaka. Det var faktiskt ett övergångsställe och jag hade just väntat på emotkommande spårvagn när min egen ville för snabbt iväg. Tack för änglavakten!

Och nu skulle det ha passat med den bild av spårvagnen som jag haft väldigt länge i min mapp med användbara bloggfoton. Men för en vecka sen raderade jag radikalt bland fotona. Jag har inte heller tid att gå och fotografera mina svarta skor - använd fantasin!