I samband med förlovningskalas i Vallvik passade vi på att göra en liten avstickare västerut via Vassor, Särkimo, Västerö, Österö och Oxkangar. Fastän man mest sitter i bilen är det så uppfriskande för öga och själ att långsamt cruisa genom skogar, över broar och vända om när vägen tar slut vid ett vattendrag.
Nu fick även jag bevittna havsörnar som seglade högt över oss - endast två stycken denna gång. Man känner att våren äntligen närmat sig våra trakter då man ser tofsvipor, tranor och svanar. I vissa åar, sjöar och hav svallar vattnet fritt, medan isskorpan sakta "ruttnar" bort på andra ställen. Jag är absolut en vårmänniska!
Vår plan att 'inte stöta riksåttan' tog oss hem via Nykarleby, Bennäs, Kållby, Jeussen, Fallvägen. På den sistnämnda såg jag en präktig älgko på åkern en bit från vägen. Jag bad maken stanna för att få beundra det präktiga djuret och vad gör detta? Jo, efter att ha beskådat oss en stund bestämmer sig älgen för att den behöver komma i bättre skydd och eftersom ån är på bortre sidan blir det att i våldsam galopp genomskjuta vår färd och hoppa elegant över diverse diken för att komma över till åkern på andra sidan vägen som kantas av ungskog. Den kunde inte veta att vi är högst fredliga typer och respektfullt ville beundra den.
 |
| Hällnäs bro |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar