Jag gör minsann inte saker på rätt sätt, men när det gäller en sak tycks jag ha varit på rätt spår. Det handlar om barnen i mitt liv. Jag har alltid påpekat att kvantitet är nästan viktigare än kvalitet och även lyckats genomföra det på grund av en make som gladeligen försörjt hela familjen.
Samma tankegångar kom fram i en tidningsartikel häromdagen där en klasslärare och sedermera socialarbetare inom barnomsorgen uttalade sig i ämnet. Det finns idag många barnfamiljer som har det jobbigt och mycket kan förebyggas bara samhället ser behovet av hjälp i god tid. Tyvärr saknas ofta ekonomiska resurser.
Man behöver inte vara världens bästa lektant utan tryggheten skapas av att man finns i närheten så mycket som möjligt och faktiskt tar sig tid att bemöta barnet då det kräver lite mer aktiv tid. Alltså inget flippande på mobilen i sådana stunder.
Nog med pekpinnar, men tänk och begrunda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar