onsdag 13 januari 2016

Sömnen

Nej, jag ska inte skriva en recension av Ulf Lundells roman. Jag har inte läst något av artisten/författaren/konstnären ännu. Men jag känner någon som samlar på hans litterära verk.

Jag ska i stället skriva om den vardagliga sömnen som många har problem med. Det är speciellt vi kvinnor som drabbas och således skylls det gärna på hormonerna.

Det är inte något litet problem och får man inte bukt med sömnlösheten påverkar det livet på ett mycket negativt sätt.

En del vaknar upp i vargtimmen, en del måste undvika kaffe kvällstid. Snarkningar kan störa och lampor som tänds.

Jag har själv vant mig vid att jag ofta sover tre-fyra timmar ibland och sedan vaknar upp och har svårt att hitta sömnen igen. Ofta löser man problem på natten och det är inte så bra att börja filosofera för mycket.

Nuförtiden löser jag mina sömnproblem genom att helt kallt och utan pardon för den jag delar säng med tända sänglampan och ta fram min bok. Då kommer sömnen smygande om en stund. Synd bara att jag piggnar till lite då boken ska läggas undan och lyset släckas.

Anledningen till att jag skriver om detta är att jag råkade lyssna till valda delar av mitt favoritprogram Kvanthopp för en tid sedan. Man körde ett gammalt inslag från några år tillbaka där en forskare redogör för sin upptäckt att man historiskt sett hade andra sovvanor än vi har. Man talade om den första sömnen och den andra sömnen.

Jag citerar från Arenan:

Vi utgår från att det normala är att man sover 6-8 h i ett sträck. Men det är det kanske inte alls? I sin historieforskning har A. Roger Ekirch vid universitetet Virginia Tech i USA lyft fram ett för oss idag glömt fenomen - nattsömnen uppdelad i två sjok. Ett fenomen Ekirch hittat bevis för i otaliga historiska källor.
- Man lade sig vid 21-22-tiden, sov cirka tre och en halv timme, vaknade och gjorde saker i en timme eller så, varefter man lade sig för att sova ett andra sjok lika långt som det första, säger Ekirch (Kvanthopp Arkiv 2012).

Intressant eller hur? Det är bara det att det moderna arbetslivet inte riktigt passar in ...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar