Nu blir det fyra veckor ute på stugan, eiier egentligen tre, för en vecka spenderas i Östersund i början av augusti.
Blogginlägg skrivs ifall batteriet har laddning, hjärnan har effekt och humöret det tillåter. Bilder kanske uteblir eftersom jag inte får dem att fungera tillsammans med bloggens system. Säkert kan det fixas, men där tar mina kunskaper rappt slut. Det är hälsosamt att inse sina begränsningar ibland.
Hela familjen är samlad detta veckslut till min stora glädje. Maken yrde omkring igår kväll så jag fick försiktigt fråga vad han tänkt göra under resten av semestern. Till skillnad från sin rara fru kan han inte vara sysslolös länge. Det brukar sägas att motsatser dras till varann.
Själv har jag testat att fixa fågelskrämmande attiraljer till jordgubbs-/smultronlådorna, men måste finjustera dem lite ännu. Hittills har jag lärt mig att tunna metallark och kastspölina är lite osams. Vinden sliter större hål i metallen vilket innebär att knutarna på linan glider igenom i vindriktningen, men jag ska vidareutveckla min teknik. Kanske det bor en liten ingenjör i stället för en ingetgör i lilla mor ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar