Jag hade helt glömt bort min odlingslåda med takkupol. Det hade regnat, men i natt slog det mig att regnet inte kunde nå in till sallaten, rädisorna, gurkplantan och basilikorna under kupolen. Eländes elände, tänkte jag och befarade det värsta.
Men nej, idag när jag tog ett varv via hemmet, före jag åkte till Vasa för hoppeligen det sista mötet för sommaren, kom jag ihåg att lyfta på taket och såg till min stora lättnad att allt var grönt, men torrt. Det kunde åtgärdas och i morgon ska jag försöka hinna rensa lite också. Det är aldrig så inspirerande att rensa som när man inte har tid!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar