Son nr 4 hoppade av och son nr 1 intog baksätet. Nu fortsatte vi söderut via Fladan och kustvägen till Närpes (ingen riksväg). Medan vi åt pizza på Casa hade folket samlat sig och naturligtvis måste vi invänta paraden med Närpes skolmusikkår och drillflickorna.
Mätta på både mat och kultur styrde vi kosan till världens minsta stad, Kaskö. Vi tog färjan över till Eskilsö (eller Eskö eller Esköijen, hör till Närpes) och körde runt på småvägarna och tog en liten skogspromenad. Vi tog färjan tillbaka över Eskö sund (tippar på ca 150 m) och sökte ett mysigt ställe för mjödpaus, vilket också hittades. Dags för en kulturell promenad bland fiskebodar, väderkvarn och höga kullar.
Kaskö i bakgrunden av färjfästet |
Lånade bord och bänkar |
På hemvägen mötte vi regnet, men anlände mycket nöjda och belåtna till vårt residens. En oförglömlig resa. Pittoreskt, storslaget, upplyftande, rekreerande - allt i ett svep!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar