Känslor och smörgås

På en förmiddag hann jag uppleva två sorters tårar. Det heter att om man vill vara fin får man lida pin. Jag tillbringade en och en halv timme hos kosmetologen och jag vet inte om jag blivit känsligare sen senast (och det har gått några slarviga år sen senast), men det gjorde till och med ont! Jag brukar inte ha så låg smärttröskel, men nu kände jag av varenda portömning och låg tyst och hoppades på ett snabbt slut. Och inte blev jag fin heller! Röda kvisslor - men visst var det nödvändigt med ordentlig djuprengöring.

Nästa tårfyllda moment inträffade då jag skrev mitt namn i en kondoleansbok. Livets förgänglighet gjorde sig påmind och jag mindes den avlidne med värme. Alltför tidigt farväl.

Jag hade lite tid före optikerbesöket och skötte några ärenden och väntade på att hungern skulle infinna sig. Kanske lite mjukglass? Neeej, inte hälsosamt alls, men en tur till Skorpan för att inhandla det goda surdegsbrödet var ett gott alternativ. Jag åt en underbart delikat smörgås med sallatsblad, ost, päronskivor, honung, valnötter och timjankvist. Wow, den ska jag kopiera när jag får brunchbesök!

Sagt och gjort! Så här såg min variant ut:

... och jag åt faktiskt glass som dessert på Majs glasscafé ...