Självständighetspåminnelse

I fredags fick jag en liten pratstund med en farbror som deltogit i vårt senaste krig. Jag lyssnar alltid intresserat och försöker minnas för framtiden. Det är igen en påminnelse om hur bra vi har det och hur mycket en del fått lida för det.

Farbrorn berättade bland annat om då han och hans pluton hade änglavakt. Man rörde sig i stridszonen och skulle förflytta sig då man fick syn på en rysk pluton. Men den finske plutonchefen var snabbtänkt och rådig och vinkade åt den ryska truppen. De vinkade tillbaka och det var bara att fortsätta. Alla var klädda i vita snödräkter och den ryske plutonchefen hade trott det var egna soldater som rörde sig i terrängen. Det var alltså väldigt nära att jag inte fått mina fina pratstunder med den nittiotreåriga farbrorn.

Jag är tacksam!