onsdag 21 november 2012

Det där med riktningar...

Ibland börjar man fundera på lite oväsentliga saker. Den här gången vandrade mina tankar in på riktningar, svängar och så vidare bortåt (som min mattelärare i gymnasiet hade som standarduttryck).

Tänk efter en stund. Om du går in i en gymnastiksal och ledaren ber alla gå runt i ring, åt vilket håll rör sig ringen? I danssalen blir det alltid motsols, det är det som vi kallar dansriktningen. Om du är på en danstillställning kommer du att se att paren rör sig just på det viset, fastän en del vill hållas i mitten. Jag vet inte varför det känns naturligt att framskrida på det viset. Har det nånting med hjärtats placering att göra?





Vi kan gå till skidspåret. Nuförtiden ska banorna vara avancerade, vilket betyder att mitt i en brant backe som ger hög fart ska skidåkaren visa prov på sin balanskonst och lyckas göra en sväng åt endera hållet. Tycker du det är lättare att göra en vänstersväng än en höger? Jag har anammat en helt annan taktik, jag kör rakt fram - utan spår - om nu någon lyckats få mig i ett skidspår innehållande större lutning än fem grader.

Du kan testa samma sak med att hastigt vända på huvudet där du sitter. Det går oftast lättare åt ena hållet. I mitt fall blir det högerom. Inga klara regler här tror jag.

När jag lärde mig babymassage fick jag höra att man skulle göra cirklande rörelser medsols och jag måste nog erkänna att om jag blir masserad "fel väg" så knyter det sig i magen. Det är liksom att stryka pälsen mothårs.

En viktig sak när det gäller riktning har jag själv bestämt mig för. Det gäller kramar. Jag har sett kramutvecklingen gå starkt framåt i vårt samhälle sen jag var barn och tycker det är bra med beröring, MEN man vill ju inte slå huvudena ihop. Jag tar kommando direkt och lutar mig alltid till vänster om den person som ska kramas. Det lyckas för det mesta. Testa gärna det här så många gånger som möjligt idag. Alltid piggar ni upp någon med en kram och ett leende. Kostar ingenting!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar