Den här gången tänkte jag taktiskt. Jag valde att bortse från alla goda chokladpraliner. Varför fresta både andra och sig själv?
I stället satsade jag på en låda Fazers bästa, den vanligaste karamellblandningen från anno dazumal. Då tyckte jag om dem, inte alla sorter, men speciellt den långa Kiss Kisskaramellen med det gulliga omslaget (kanske jag tyckte om katter då?).
Men inget är som förr! Karamellerna har blivit så små och är otroligt söta! Det har kommit en ny sort och vissa sorter har fallit bort. Men summa summarum: fastän tre gossebarn har varit på besök i helgen blev bara halva skålen tömd.
Ett lyckat val, alltså!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar