Selfies bland annat

Förmiddagen tillbringades på vägen till sommarstugan. Den trogne läsaren minns säkert träden som blåst omkull och lagt sig till rätta tvärs över vägen. Nu var det dags för avhämtning.

Jag fick än en gång tacka min skapare för mina breda höfter. De har kommit väl till pass för att balansera fyra stycken bebisar (inte alla på en gång) och nu var de igen på rätt plats då jag skulle agera häst och dra trädstammarna till bilkärran. Det var bara att greppa tag i stammen, placera den på höften och låsa armarna runt och draaa.

Ute vid sommarstugan var det soligt och nästan snöfritt fastän isen låg blank på sjön. En överraskning av det tråkigare slaget uppenbarade sig på golvet i sommarköket. En järpe hade mist livet och vilade där helt livlös. Such is life!

Selfies då? Jo, medan jag bar omkring med träden fastnade ögonen på lite skägglav på marken. Jag kunde inte låta bli att ta en selfie fastän jag är photoallergic och leka skäggiga damen.

Annars tyckte jag det var patetiskt med alla dessa mänskor med selfiepinnar som turistade i Paris. Jag känner inte alls behovet av att ta selfies - men vi är olika.

kolla in selfiekäppen