måndag 28 mars 2016

Västerländska civilisationens viktigaste monument

Ja, det påstår man i min Atenguide (där man skriver Aten så här: Athen. Gör man det i Sverige eller har man blandat ihop eng. Athens?) om Akropolis.

Eftersom vi såg den eftertraktade kullen med ruiner från före Kristus från vår takterrass, var det ett måste att ta sig en tur upp. Det var den varmaste dagen och det blev till och med hett att vandra mellan kolonner och stenblock i forntida vit marmor.

Imponerande! Visst känner man sig ung då nästan allt annat är minst tvåtusen år gammalt! Jag kunde inte låta bli att fundera över hur många mänskoliv som spilldes under byggnationen. Allt är inte heller bara maskiner utan här gällde teknik och fysik.

I samband med Akropolis (= den högt belägna staden) stöter man på namn som Parthenon, Propyléerna, Erechteion, Athena (stadens skyddsgudinna), Dionysosteatern med mera. Det måste ha varit magnifikt under storhetstiden! Nu får man använda sin fantasi för att se det som förstörts på ett eller annat sätt.

Kameran klickade tätt, men ni får inte se alla bilder. Jag måste bespara er lite.

På väg upp

Dionysosteatern - vaggan för vår teater!

Titt på insidan


 Gör det någon skillnad för er om ovanstående är Dionysosteatern eller Herodes Atticusteatern? Jag har googlat och försökt reda ut det, men tycker jag hittar samma bilder på båda namnen. Det är bara cirka 600 år emellan dem i tid ...





Vi var inte ensamma

Erechteion (?)

Parthenon

Faller, faller inte ...

Nere igen

Jag måste erkänna att själva Akropoliskullen kändes väldigt liten då man väl var uppe bland ruinerna. Tittar man på kartan verkar allt så stort. Men det finns förstås en sluttande park runtomkring som dessutom sträcker sig till Filopappuskullen.

När vi var i farten besökte vi en annan kulle också, men mer om det en annan gång ...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar