Det är inte jag som flyttar utan ekonomen med familj. Lägenheten i Jakobstad är rörsanerad och det blev nästan ett och halvt års tillvaro i hemkommunen.
Ett infall av snällhet kom över mig och jag lovade städa lägenheten de lämnade. Det mesta är nu gjort, bara spisen behöver få sig en omgång. Jag måste tillägga att maken var till stor hjälp en kväll. Jag bara väntar på att samma iver ska dyka upp då han blir pensionär ...
Det som jag förundras över är hur man hittar motivation att städa andra bostäder än hemmet. Tänk, om jag fick det lika snyggt här hemma som det blev där jag städade. Kanske det underlättar då bostaden är tom och man inte behöver gå och plocka undan.
Under flyttningen förundrades jag över hur mycket saker det finns i en bostad och jag fick riktigt ångest när jag tänkte på den egna bostaden. Nu måste jag hitta energi till att göra mig av med obehövliga saker. Man kallar det också "döstäda" och det är egentligen ett bra ord. Man kan tänka på sina arvingar och tänka på vad de vill ha i framtiden. Med bara söner i familjen är det enkelt. Det mesta duger inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar