Det blev inga jordgubbar i år heller. Därför borde vi få ihop en mängd hallon och blåbär för vinterns behov.
Smultron, blåbär och lite hallon har visserligen plockats runt stugan men för direkt konsumtion.
Idag fick jag inspiration att inleda säsongen genom att söka mig till barndomshemmet. Sen vi gav upp gräsklippningen har hallonbuskar tagit över.
Jag har lite filosoferat kring det fenomenet. Hallonen är stora som trädgårdshallon och nu funderar jag om de härstammar från den tiden då min mamma odlade lite hallon. Odling var annars inte hennes starka sida och hallonen blev inte långvariga. Det här torde ha varit för mer än fyrtio år sen.
Jag vet att frön plötsligt kan få för sig att börja gro då läget känns rätt. Platsen är inte den samma, men ändå. Jag tycker att hallonen ibland är lite mer smaklösa än vildhallon.
Jag är i alla fall glad att åtta halvlitersförpackningar har hittat in i frysen. Det känns liksom lite tryggare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar