En och samma dag kan bjuda på olika känslor. Jag kände mig taggad för lite fönstertvätt i stadslägenheten för att kunna sätta upp lite gardiner. Det är annars väldigt sällan jag är inspirerad att tvätta fönster, det hör faktiskt till en av mina traumor ...
Det var stora fönster, men jag kämpade på och kom faktiskt till slutet med god hjälp av maken som fönsteröppnare och -stängare.
Det som ställde till med upprepade svordomar inombords, var gardinuppsättningen. Jag hade fyndat superbilliga gardiner plus hämtat egna som inte är i användning just nu. Så gardinerna var no problem, men de där små knäppena ...
När vi planerade och byggde vårt hus, var det en sak jag var helt säker på: jag skulle ha enkla gardinuppsättningar, alltså kirschstänger (som jag faktiskt hatat som barn). I mina studielägenheter och i vår första gemensamma bostad hade vi haft knäppen.
Och nu var jag där igen! Men lägenheten är bra så det är bara att gilla läget. Men det innebar att jag stod där på stolen och svettades och fick ont i armarna och knäppena strulade och ville inte alls löpa över skenan.
Men med ett besök på Café Skorpan, där vi råkade få riktigt ugnsfärska kanelbullar, kunde jag fortsätta det eländiga jobbet senare. Nu är fönstren tvättade och bara ett par gardiner väntar på upphängning. Jag måste köpa mer gardinknäppen först ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar