Det var lite långsamt med servicen. Vanligtvis brukar man få drycken långt innan maten serveras. Det fungerade nog med isvattnet, men inte om man beställde öl. Men jag var mycket nöjd med den fiskrätt jag valde. Goda kombinationer och verkligen smakrikt - det är det alltid om man väljer roquefortost. Och isvatten är perfekt till fisk.
Som kuriosa kan nämnas att maken tillfrågades om han ville ha ketchup och han avgav positivt svar. Han hann dock äta upp nästan all mat innan ketchupen dök upp. Man hade också glömt att ta bort skyddspapperet innanför korken ...
Efterrätten var delikat, men förstås väntade vi lääänge. Jag tyckte faktiskt synd om barnen som var där med sina föräldrar, för deras tålamod testades nog.
Det var med andra ord lite andra seder än på Yrkeskocken där vi åt gratis på grund av alltför lång väntan enligt personalens åsikt.
Vi drog vidare efter en lång, skön frukost på söndag och styrde kosan mot favoritstaden Kristinestad. På vägen råkade vi pausa på en plats som ledde oss till Pirulanvuori utsiktstorn och fick traska uppåt, uppåt igen. Jag lider av lätt höjdskräck och tyckte det var lite obehagligt att klättra upp, speciellt då jag tittade ner och tänkte på nedfärden. Det var blåsigt där uppe, men visst var det mäktigt ovanför trädtopparna.
Det blev kaffe och bakelse i Kristinestad och eftersom det regnade drog vi oss norrut, men bort från E8, för att sammanstråla med äldste sonen över pizza och pratstund i Vasa.
En fullödig och intressant resa och bara jag får tid ska jag publicera några bilder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar