Inte enligt plan

Fredag morgon kände jag av en liten förkylning och tog i förebyggande syfte en klunk konjak.

Ett dygn senare vaknade jag till ett förkylningsutbrott i alla fall. Jag hade haft naiva förhoppningar om att klara mig undan denna vinter eftersom jag hade en ordentlig flunsa ifjol. Men ...

Vi hann i alla fall njuta av fredag i Helsingfors med promenad ut mot Salutorget. En god rådjurssoppa på Kappeli lyxade till lunchen innan vi tog fyrans spårvagn ut mot Munksnäs.

God pizza på en siciliansk restaurang tillsammans med doktoranden och en promenad i Eira fulländade dagen.

Maken och sonen fortsatte med en tolv kilometers promenad i Esbo på lördag, medan jag genomled dagen inne i city såsom i en bubbla. Huvudvärk, nysningar och lite snuva - alltså en riktig karaförkylning! Endast dans tillsammans med goda vänner höll mig levande.

Vi var alla utmattade på kvällen så det fick bli Chef's menu i hotellets restaurang.

Trendigt

I år har jag lätt att känna mig trendig utan större åthävor.

Jag älskar nämligen prickigt, så några sådana plagg finns redan i garderoben.

Dessutom har gult varit en favoritfärg sen skolåldern. I och för sig har orange kört förbi, men lite gult finns ännu i skåpet.

Naturligtvis hittas också gula scarfar och prickiga dito i samlingen. Jo, jag har faktiskt för många halsdukar, fastän ett tjugotal används i mina gymnastikgrupper ibland ...

Jag kan också copy-paste

Oj då! Jag får tacka för uppmärksamheten.

De som följt mig på bloggen vet att jag sällan är politisk just där. Och när jag är det går det alltid enligt min egen politiska uppfattning. Den står jag för. För övrigt borde ni också vara bekanta med min ironiska humor.

Jag redogör inte för mina diskussioner med tjänstemän och andra politiker. Men ibland behöver också jag släppa ut lite ånga, speciellt när skriverierna inte är till nytta för kommunen.

Trots alla skriverier om tillkortakommanden och alla försök att förminska mig och min intelligens, så står jag till kommunens förfogande mandatperioden ut. Endast sjukdom hindrar mig.

Och bästa herr Raikula, du får gärna ringa mig så kan vi diskutera. Det är mycket jag inte vet, men vilka lögner beskyller du mig för? Man kan ha olika åsikter, men det är inte att ljuga.

Detta inlägg blir mitt sista s.k. politiska inlägg gällande situationen i Kronoby. Jag har en Facebooksida som jag kan vara politisk på - om jag vill. Men jag väljer att sköta mitt politiska värv IRL och inte på sociala media.

 Hämtat från Facebook Pro Kronoby 28.3.2019

Elisabeth Hagström

3 tim

Morgonkvistens fynd.. 23.mars
Underligt att Sfp går före Kronoby kommuns väl. Men så har det alltid varit och är i vår fina kommun. Du får ha en åsikt om du har samma åsikt
Vi fortsätter i samma anda. Ha det gott och ta väl hand om er alla oberoende av just åsikt!

1 kommentar

Gilla

Dela

Kommentarer

Michael Raikula Tenkt int ja sku kommenter naa fö ti int vaa iilaka.... Kuna int hald me. Kuna nästan giss vöm som skrivar hedee blogge å nyyfitsinheite too yvi så måsta koll opp e.. Hinda ju int lesa na mang rad fön fleir lögn /helder ovetande hadd förts fram. Men ein å var talar ju me he fömåågå som an kann... Braa tå vi haar sådee mytsi vetand mee i kommunstyyre.. 😎

Detta sysselsätter mig

Jag är lite lat nu igen med bloggandet, men jag ska summera vad jag håller på med:

- jag stickar och stickar
- jag ser på sport i TV under helgerna
- jag smårenoverar lite här och där
- jag går på valkampanjer inför riksdagsvalet
- jag upprörs över en viss rörelses facebookskriverier där kommunen smutskastas och framför allt SFP
- jag äter medicin tre fredagar med paus följande fredag och är utslagen på eftermiddagen, men mår annars bra
- jag sköter mina MI-grupper
- sköter hushåll och städar så lite som möjligt
- går på politiska möten då det behövs
- jag njuter av att ha sällskap av maken mest hela dagen
- jag promenerar då vädret och föret tillåter
- jag håller kontakt med barn och barnbarn
- jag läser

Sen gör jag just inget annat än sover, ibland bättre, ibland sämre

... och väntar på sol och värme ...

Spridda tankar

Ibland går jag och funderar på små och stora saker. Här följer några:

• När man är skjutglad i det fria USA, gör inte Trump något åt vapenlagarna. När det händer i Nya Zeeland hinner det inte gå en vecka innan man aviserar strängare vapenlagstiftning ???
• När korsholmarna röstar för eller emot en fusion och den senare falangen vinner med 61,3% mot 36,8% så lyckas fusionsvännerna svänga till det så att de har nästan 50% medan de övriga inte kommer upp till 50%  ???
• Hur tänker Halla-aho då han som invandrarfientlig nog kan tänka sig att importera billiga sköterskor från Filippinerna. Men hallå! De får väl samma lön som en finländare, eller? Och själv är jag jättepositiv till arbetskraftsinvandring.
• Var är våren ???
• Varför bygger man med platt tak i Jakobstad  ??? Vi bor i Norden och klimatuppvärmningen är inte total ännu!
• Hur kan SFP ha så många goda kandidater att man gärna skulle rösta på fler än en !?!?
• Varför började mina hembakade gifflar se ut som sälar ??? Men de smakar bra!

Jag tror det får räcka, men det kommer säkert fler tankar ...

Mera stickat

Nu har jag stickat fyra par sockor på raken. Lite variation, tack!

Som tur var fanns det färdigt köpt garn till en randig tröja. I bomull och lagom till sommarens röda eller vita byxor.

Men mönster då? Jag plöjde snabbt igenom Drops Design och hittade ett lämpligt för garnkvaliteten.

Jag hade dock fattat tycke för de falska flätorna eller hålmönstret i jubileumssockorna. Det går väl att fixa till mönstret?

Vinteridrottarna och jag satte igång med våra aktiviteter. Vissa idrottare misslyckades, så även jag. Men jag kunde trots allt rätta till mina misstag och få en andra chans ...

Jag övergav mina egna idéer och började följa mönstret mer slaviskt. Få se om jag lyckas den här gången ...

Svar fås om x antal veckor ...

Försenad jubileumsverksamhet

Jag tycker Martharörelsen i Finland är beundransvärd och läser Marthabladet med stor behållning. För en tid sen kom en tjockare tvåspråkig årstidning där jag fastnade för mönstret till ett par jubileumssockor. En tävling hade utlysts till Finland 100 år och när min kollega inom internationell seniordans hade sockorna på stickorna blev jag ännu mer inspirerad.

Naturligtvis var färgerna blått och vitt, men mitt första par stickade jag i orangerött och vitt - för eget behov. Men jag blev faktiskt lite intresserad av att fortsätta med ett par till i de rätta kulörerna. Därav det inköpta kornblåa nystanet.

Om man är bänkidrottare hinner man sticka ganska mycket och snabbt. Fastän en kväll gick åt till att sticka fel - jag glömde ett vitt varv och fick riva upp följande dag - så är det andra paret nu färdigt. Och jag vill inte ha dem! Men jag tror jag hittar nån som kunde tänkas ta emot dem ...

Kornblått

Om nån sett mig köpa blått garn i lokalbutiken, så har de faktiskt sett rätt. Alla som känner mig vet nog att jag avskyr blått och framför allt den skrikande blå färgen. Vad är på gång?

Jo, VM i skidskytte bland annat.

To be continued ...

Små, små ting

 Man kan glädja sig åt småsaker. Jag är förstås ännu i tankarna i södra Spanien.

Jag var lite för tidigt ute för att kunna njuta av rosorna, men i en park kunde jag se att Charles Aznavour hade börjat piggna till. I fantasin kan jag se rabatten blomma ...

Uppe på Gibralfaro hittades en vederkvickande restaurang. Och vilket mäktigt träd! Rötterna bildade ett konstverk och fick till och med mig att känna mig ung!

Om man tittar riktigt noga på tallen/pinjeträdet ser man en mumsande ekorre. Den måste naturligtvis förevigas.

Lilla petunian har hittat sin växtplats

En cyklamen behöver inte vara kräsen

Det där med mat ...

--- fiskarna i havet ---

Det är viktigt med mat och promenader när vi reser. Det borde alla ha insett vid det här laget.

Vi traskar runt för att se nya saker och vi funderar hela tiden på när och var och vad vi ska äta härnäst. Något mer program behövs väl inte?

Jag kunde faktiskt hålla min självvalda diet och hålla mig undan rött kött. Jag hade nog tänkt äta paella, men den var oftast serverad för två personer och nu är jag bara en och maken är en annan person med en annan smak.

Vi brukar starta med pizza som första mål på ny plats och jag valde naturligtvis en Frutti di mare. Riktigt god!

Gillar då skalen är kvarlämnade

En dag åt vi bläckfisk med något kolaktigt. Just den här bläckfisken attraherade inte mina ögon, men smaken var god, så jag förträngde synsinnet.

Resterna av de små avhuggna armarna ger mig obehag

Tillsammans med en cappuccino testade vi våffla med grädde och nutella. Men oj, vad hade de gjort? När man bet i våfflan knastrade det ordentligt mellan tänderna och jag märkte att det var stora bitar av ickesmält socker. Det blev nog alldeles för sött tillsammans med nutellan och grädden. En våffla behöver inte innehålla socker! Men betjäningen var nice.

Före flighten hem hann vi med en andra frukost

Lite kul

En kväll när vi åt middag på en restaurang i Málaga fick vi en angenäm och mättande avslutning. Vi började med friterad fisk och skaldjur. Jag försökte lista ut vilken sorts fisk det var och kände nog igen torskbitarna, men de övriga var svåra att klura ut. Inte blev det lättare då jag bad servitören om hjälp, men gott var det!

Vi satt i allsköns ro och gottade oss åt huvudrätten och vinet. Vid bordet intill hörde vi norska och passade på att kommunicera lite med dem innan de avlägsnade sig. Vi tyckte bland annat att de kunde spara lite medaljer åt oss i skid-VM.

Eftersom vi var lagom mätta beslöt vi att avstå från dessert. Men då började cirkusen. Möjligen var det ägaren som kommit i tjänst och ville förgylla vår kväll, för plötsligt serverades vi varsin Bailey´s-smakande drink och en liten glasskonfekt.

När drinkarna var slut dök det upp en vaniljsmakande efterrätt. Vi var faktiskt mätta, men åt snällt upp. När den kostymklädde och endast spansktalande gentlemannen såg att vi hade tömt fatet förstod vi att han var på vippen att erbjuda oss ännu mer "on the house", så jag fick bråttom att begära notan.

Det blev en kväll att minnas och skratta åt ...

Kuriosa på resan

Det är svårt att bli gammal då minnet sviker. Under resan hände små saker som jag överförde till mapp Kuriosa och som senare kunde bli ett blogginlägg. Nu är det dags, men få se om jag kommer ihåg något ...?

Åtminstone en sak minns jag. Det hände sig under en förmiddagspromenad att maken plötsligt blev så hungrig att benen nästan vek sig under honom. Jag tittade på andra sida strandpromenaden och såg ett inte alltför inbjudande ställe. Men situationen var akut, så vi slank över gatan.

Det verkade lite tveksamt om det fanns någon form av lunch. Ingen liten meny fanns, men damen lyfte fram två stora tavlor som vi fick försöka bena ut innehållet på.

Vi chansade och maken fick en hamburgermåltid och jag fick en helt ok lunch med stekt fisk. En man som kanske hörde till personalen ville veta varifrån vi kom och när vi berättade undrade han hur många mänskor det bor i Finland. Svaret fem och en halv miljoner fick honom att relatera till sin egen hemstad Paris med lika många invånare. Han tyckte dock vädret var bättre i Málaga. Jag yttrade några fraser på franska och imponerade på honom.

Under tiden vi åt blickade jag ut mot gatan och fick se ett bekant ansikte som vändes mot restaurangen utan att dock möta min blick. Jag var 98 % säker på att det var en kontroversiell politiker från Nykarleby. Världen är liten!

En annan restauranghändelse kommer jag också ihåg, men det tar vi en annan dag ...

FYI

Om någon är intresserad vill jag bara meddela att jag illustrerat min resblogg med några bilder.
Jag kommer högst antagligen att återvända till resan ännu med några inlägg bara jag får lite mera tid.
Denna vecka har varit ganska mötesrik politiskt sett.

En dag i Helsingfors

Lockande ...

Efter en lång frukost åkte vi med spårvagnen ut till Arabiastranden medhavande två fastlagsbullar med mandelmassa och en med sylt.

Bänkidrottare som vi är fick vi äntligen bänka oss framför Tv:n och följa med lite VM i Seefeld.

En promenad i det blåsiga vädret förde oss till köpcentret Redi och en riklig lunchbuffé.

Metron tog oss till Helsinki University, en vända till hotellet för att hämta kappsäckarna och sen en kort promenad till järnvägsstationen och vi var beredda att ta tåget norrut.

Alltid lika trevligt med en kvalitetsdag med sonen, men nu är vi mogna för hemmets lugna vrå - och en vecka full av möten ...

Mellanlandning

Det blir en natt i Helsingfors igen. Nu mitt i stan på Hotell Glo. 25 grader kallare på utsidan, men skönt att vara i fosterlandet igen.

Receptionisten gratulerade mig till födelsedagen och frågade om jag skulle fira här i Helsingfors. När jag svarade att jag just kommit hem från Málaga, visade det sig att hon skulle åka dit nästa vecka och hälsa på sin mummi. It's a small world.

Lo på Glo