Vi går tillbaka till gårdagen, för det blev en helt bra och omväxlande dag fastän gumman inte sovit.
Lite på tok tänkte det gå. Statens järnvägar tycks ha ett innestående abonnemang på mina halsdukar och handarbeten. Jag är väl inte glömsk?
Jag hann gå ur tågvagnen och ca tjugo meter mot stationen då jag kände mig lite lättklädd. Snabbtänkt som jag är, kom jag genast på att jag hade haft en stor röd scarf med mig. Den hade fungerat som kudde tillsammans med handväskan. Vändning helt om ett - tu och språngmarsch tillbaka till min plats i tåget. Mycket riktigt fanns halsduken bra gömd bakom sätet. Puh! Jag behöver faktiskt min rödglittriga sjal!
Eftersom klockan bara var 06.30, fick jag nöja mig med frukost vid järnvägsstationen. Men teet Grönt o skönt tillsammans med en laxsmörgås på mörkt bröd och en kall gröt på chia och havregryn med blåbär är väl helt ok. Lägg då till att jag hade ÖT med mig, förvisso söndagens, men oläst för mig. Enda felet var att det inte fanns sudoku att lösa, men det kan vi knappast skylla på Robert's coffee utan ÖT!
Efter frukost hade jag ännu en timme tid att fördriva innan det var läge att söka sig till Böle. Det finns inte många butiker öppna klockan sju i Helsingfors, nen vädret var vackert och jag beslöt att ta en promenad i sakta mak mot Salutorget och havet.
Det kändes som en nyttig start på dagen, men naturligtvis var jag i god tid ute vid Äldreinstitutet i Böle. Jag hittade en liten park uppe på berget där jag kunde insupa gröna dofter och iaktta folk som var på väg till jobbet.
Lite över nio var gänget samlat som skulle göra en sista slutgranskning av stället för sommarens Nordiska Träff för seniordansledare i Lojo.
65 km senare med taxi var vi framme vid det naturskönt belägna Kisakallio. Oj, vilka höjder för en plattlänning!
Dagen förflöt i mötets tecken och eftersom alla var kvinnor var takten inte den bästa, men vi blev klara och var tillbaka i Böle före fyra.
Nu hade jag planerat in kvalitetstid med doktoranden, men först måste jag orientera mig från Böle till Arabiastranden. Men det är väl inget problem för en kommunmästare i orientering anno 1999? Och faktiskt gick det riktigt bra och jag fick titta in över mitt favoritområde, Vallgårds koloniträdgård.
Sen mat! På min önskelista stod det uteterrass och havsmiljö. Fysikern hade gjort bra research och hade förslag.
Det blev spårvagn 8 och 1 ut till Eira och en promenad till Löyly. Brisen var sval vid havet, men kvällssolen värmde sen vi fick bättre plats + infrarött i lampväg.
En givande dag som bjöd på en uttröttad gumma på spårvagnen hem. Jag somnade galant under ishockeyn och Saara Aalto fick klara av Eurovisionskvalet utan mig, men det gick bra i båda fallen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar