Eftersnack

Det finns kanske någon som undrar hur jag har det efter min operation. Jag anser att jag mår riktig bra efter omständigheterna. Jag kom hem på onsdagen, femte dagen efter operationen, vilket är normalt när det gäller tarmoperationer av min kaliber.

Mat är viktigt i livet och under de närmaste tre veckorna får jag hålla mig till lättsmält mat. Inget rött kött, inga färska bullar eller brödbitar, men faktiskt lite knäckebröd får jag testa. Köttet vet jag att jag klarar mig utan, för jag får äta både fisk, broiler och ägg. Kokt eller ugnslagad mat är ok.

Den mojäng som får vara med varje dag är stavmixern. Jag mixar soppor av olika grönsaker, gör smoothies och dricker vatten, vatten och juice. Slänger in en frukt/grönsaksshot som mellanmål och låter livet ha sin lugna lunk.

Jag tog till och med en promenad idag. En hel halvkilometer! Sen stod jag och beundrade de stora, starka träden och lät dem skänka mig sin kraft. Visst är livet härligt ändå!

Men lite sugen på köttbullar är jag nog ändå ...

Jag är så van vid mina olika cancerformer vid det här laget att jag inte tänker så mycket framåt. Lite kuriosa var det dock att min kirurg direkt ansåg att jag hade haft en cancertumör i tunntarmen, medan den läkare som rondade de två sista dagarna vägrade att skriva under det. Han var inte säker. För mig spelar deras spekulationer inte någon vidare roll. Jag vet att det är bäst att invänta provsvar om några veckor, vara beredd på det värsta och sen sikta in sig på eftervården. Varför oroa sig i onödan?

Vad gäller vidare framtida funderingar återkommer jag. Jag tycker inte själv om att läsa långa blogginlägg. Bättre att dela upp det på fler dagar ...