Året som gått

Tillåt mig vara riktigt personlig - och när är jag inte det? Jag flippar igenom mina inlägg under året och drar ihop de viktigaste händelserna månad för månad.

Januari
- jakten på den stora granen
- hittar den optimala bakelsen (har inte ätit den sen dess)
- filosoferar kring sömn och kyla
- bakar faktiskt också
- tappar bort mitt favoritarmbandsur
- men allra viktigaste och roligaste: shoppar och stickar åt det efterlängtade barnbarnet

Februari
- får tillbaka mitt armbandsur och hittar mitt borttappade stamkundskort
- politiskt sur, agerar och går vidare (minns inte vad det gällde)
- får en japansåg
- köper svarta skyddsänglar

Mars
- weekendresa till kulturens vagga, Aten
- förstås cafébesök som vanligt

April
- ministerbesök
- skärgårdsutflykt
- mer babykläder och bäst av allt
- en ny Kronobybo flyttar in - mitt första barnbarn!

Maj
- första maj i Helsingfors
- började instagramma  https://www.instagram.com/lianeroseiren/
- med litet flygplan till Kvarkenrådets årsstämma i Örnsköldsvik
- renovering av toalett och vardagsrum inleds

Juni
- renoveringen fortsätter och inredning intresserar
- FSG festival i Kristinestad
- sommaren med det dåliga vädret inleds

Juli
- rätar upp gravstenar och
- går på Nautors 50-årsfest
- Oskar döps
- teater i Närpes
- bostadsmässa i Seinäjoki
- mer teater

Augusti
- plockar blåbär och hallon
- bjuden på bröllop i Nykarleby
- förlovningsfest vid Bjärgas

September
- överraskande renovering i sommarstugan
- slarvar bort min halvstickade jumper - fortfarande borta!
- resa till Umeå med partikamrater

Oktober
- säljer bort mammas sängkammarmöbler
- tillbringar nästan alla helger i Helsingfors
- fin tranbärsskörd

November
- svåra politiska möten
- stickar sockor

December
- förlängt veckoslut i Palma de Mallorca med tillhörande negativa händelser
- svalde slangen!

Det var det året! Få se vad 2017 för med sig ...

GOTT NYTT ÅR!

Dyster dag

Vilket väder! Mörkt, vått, halt och december. Ett riktigt typiskt begravningsväder. Men det blev en fin begravning med en orgelversion av Ulf Lundells Öppna landskap i kyrkan. Jag imponerades också av att höra att den avlidna makan hade ett sjuttio år långt äktenskap bakom sig.

Även min lillebror var i tankarna. Han skulle ha fyllt 46 år idag om han fått leva. Hur skulle han ha sett ut idag? Hade jag varit faster?

Vilken lycka att ha fått fyra egna barn då jag aldrig kan bli varken faster eller moster!

Det blev alltså en dag med många filosofiska tankar och det behövs ibland.

Så mörkt, men ljuset brinner ...

Lazy days

Det känns lite tomt på bloggen just nu. Vad sysslar käringen med? Inte så värst mycket faktiskt.

Efter den något stressiga hösten tar jag medvetet time-out. Det betyder att jag tar korta promenader, lagar mat så enkelt som möjligt, handdiskar eftersom diskmaskinen fortfarande inte vill det jag vill.

Men främst av allt producerar jag randiga sockor. Det blev så många restgarner sen jag stickade två par långa strumpor. Det bästa är att man inte behöver tänka så värst mycket eftersom man kan se på TV samtidigt. Om man inte tänker alls får man reva upp vilket jag också hunnit göra några gånger.

Bara måste ...

Jag hade nästan lovat att inte återkomma till Palma, men jag hade glömt att publicera bilderna av den underbara takterrassen.

Vilket lyft det var att ta hissen upp till taknivån och kunna blicka ut över havet och husen runt omkring. Det var en frihet som en österbottning från slättens land behöver för att inte drabbas av klaustrofobiska spasmer.

Vad sägs om det här?

At the very top

God Jul!

Ni ska inte tro att jag haft så mycket julbestyr att jag inte hunnit blogga på ett par dar. Nehej, här flyter det lilla lugna. Mitt största problem är att diskmaskinen inte vill vad jag vill. Den har krånglat tidigare i höst, men jag lyckades med magiska krafter avvärja problemet, men nu vill den inte alls ta diskmedel, tappa ordentligt med vatten, tappa bort allt vatten och gud vet vad.

Med gemensamma krafter testar vi olika möjligheter. Jag putsar och vi skaffar Torx T20 för att komma längre in i det fördolda. Nästa steg är att börja koppla loss slangar, men jag har ett annat förslag: Jag tillreder maten och sönerna turas om med handdisk!

Så med skinkan i ugnen och kylen och källaren full med mat kan jag gott önska er en

             Lugn, fridfull, avkopplande, avstressande och harmonisk jul!

Rialto livings julkrubba gjord av snören

Avslutat kapitel

Jag har en hel del bilder från Palma de Mallorca, men jag ska sakteligen avsluta det resmålet med några foton som summerar resan och upplevelserna.

En allaktivitetspark borde finnas i alla kommuner

Enorma donitsar

Stärkt av sangria orkar man promenera tillbaka längs stranden

Guldbraxen - läckert

Marulk - min absoluta favorit

         

Favorit som avrundar frukosten. Kallar dem mandelbiskvier

Oliver i massor, reste tyvärr bara med handbagage

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En liten trång passage ...

... öppnade upp för en helmysig retroaffär

                                                                  Palma by night

Jag gjorde det!

Igår fick jag ett telefonsamtal om en avbokad tid till Åtgärdsenheten vid Karleby hälsovårdscentral. Jag nappade genast och i morse blev jag skjutsad till platsen.

Lite före halv åtta letade jag mig fram längs den röda linjen och anmälde mig. Jag hade begärt all tänkbar medicinering, vilket visade sig vara en halv pytteliten tablett nedsköljd med två klunkar vatten.

En halv timme senare och kanske lite mindre skärpt var det dags att ta plats på britsen och gapa. Lite äcklig spray gjorde strupen stel och klumpig och resten var omväxlande kväljningar, en sväljning, en slang som letade sig in i mitt innersta, kikade och knep provbitar. Jag dreglade och hade rinnande tårar av alla gulpningar (är det ett ord?), men överlevde.

Det bästa var att inga tumörer hittades, endast polyper och diafragmabråck. Jag var inte riktigt klartänkt på det finska språket, men får väl fördjupa mig i uppgifterna på nätet senare och invänta provsvaren. Mera Somac ska inmundigas i fyra veckors tid.

Men jag är mest glad över att jag klarade av gastroskopin och kan vid behov göra om det ...

De älskade träden

Vår julgran har kommit på plats. Såsom tidigare år finns den ute på terrassen och är dekorerad endast med ljusslinga och fyra kottar. Det räcker bra så.

I Palma blev jag också förtjust i träden. Inga granar här utan stora, gamla och ståtliga träd.

Ett smakprov:

Månne dadlar på gång?

Vilken ålder! Vilken förnyelse!

Vackrare rötter finns inte!

Bougainvillae som formklippt träd?

Hamn och hav

Jag är hopplöst förtjust i öar. Resemålet får gärna vara en ö. Man känner att man får bättre grepp om stället om det är begränsat.

Och hav och vatten ger samma sorts styrka och energi som skogen. Lägg då till hamnar med båtar och maken är nöjd.

I Palma fick vi allt det här och bara ett stenkast från hotellet. Det var bara att gå upp på takterrassen och låta ögonen vila på havet.

Vi såg en hel del båtar, de flesta i miljonklassen.

Stötte på speciella övergångsställen. Gissa vem som inte vågade traska över utan tog en liten omväg!

Mat-möte-mat-möte

Huh, huh, det blev nästan för mycket av det goda idag.

Efter en lugn och långsam frukost slängde jag mig i bilen och körde 115 km söderut. Det var lite trafik och jag anlände enligt planerna.

Före revisionsnämndsmötet bjöds vi på en tre rätters lunch (ja, egentligen var det fler, men vi blev serverade på tre fat) i undervisningsrestaurangen.

Åh, vad det var gott! Det skulle nästan ha räckt med förrättstallriken, men visst slank hälleflundran snällt ner i släptåg av smörsåsen och så snabbt att jag inte hann ta bild på den. Och desserten sen...! Massor av smått och gott.

Förrätt

Efterrätt

Efter justerat protokoll slängde jag mig igen i bilen för att försöka hinna till nästa möte 130 km norrut. Nu var det trafik från båda hållen och jag hamnade bakom en långtradare som välvilligt saltade bilen. Jag hade tänkt köra lite överhastighet, men det gick inte och det var omöjligt att göra omkörningar på grund av mötande trafik och mörkret som inte avslöjade eventuella vägkurvor.

Än var det en traktor som skruvade ner min fart eller nån annan tant. Man ska inte ha bråttom.

När jag äntligen kunde gasa på lite kom jag ihåg att sakta ner i min hemkommun, men var så tankspridd och trodde det räckte att dra ner till åttio. Genast blixtrade det till och jag blev förevigad. Nästa drag är väl ett besök på polisstationen för att lämna in körkortet, men det räcker väl några dagar eller kan möjligen registerplåtarna vara svarta av vägsaltet? Får hoppas på det.

Nåväl, jag hann till ordinarie kvällsmötet som föregicks av julmiddag på Kronofogdegården i Karleby. Jag var inte så hungrig, men åt snällt och visst var det gott med traditionell mat också.

Ingen julstädning idag alltså ...

Julkortsbestyr

Det hände sig för några år sedan att jag tillverkade julkorten själv. Det ska genast sägas att jag är inte det minsta pysslig av mig, men jag gick till och med på en kvällskurs.

På senare tid har inte lusten krupit över mig att limma, klippa och måla så jag var jättenöjd då jag hittade fina kort av Terese Bast (lokal konstnär). Jag minskar på julkortskrivandet varje år och kommer att skicka telefonmeddelanden åt vissa.

På luciadagen trippade jag således ner till byn för att posta mina kort. I det röda kuvertet som posten delar ut hade jag glatt stoppat ner mina kort inom Finland och siktade in mig på att köpa frimärken.

Men oj då! Jo, jag hade faktiskt glömt bort att jag saknade frimärken på mina kort. Sätter man in kort i ett kuvert är det naturligt att man klistrar igen det genast.

Nå, inget bekymmer, de hade massor med kuvert vid postningsstället. Men jag undrar vad som hade hänt om jag inte kommit på mitt misstag ...

Jag fick också min andra tändsticksask i år med bilder av samma konstnär

Positiv image

Nu har minsann Finland fått en positivare bild ute i Europa tack vare Saara Aalto. Denna skönsjungande unga dam har utvecklats till en fullfjädrad entertainer. Rösten hade hon när hon kom till X Factor UK, men i och med programmet har hon blommat ut som hon själv uttrycker det.

Jag är själv ingen vän av musiktävlingarna och har nog aldrig följt med Idol eller X Factor, men eftersom jag upplevt Saara live tyckte jag det lät intressant då det stod i tidningen att hon kommit med i det brittiska programmet.

Jag sökte upp henne på YouTube och blev oerhört imponerad av hennes version av Chandelier. Sen har jag då och då gått in och lyssnat på hennes låtar och helt förtjusats. Igår kväll satt jag faktiskt med min strumpstickning framför TV:n och såg finalen.

Visserligen vann inte Saara, men det hade jag inte väntat heller. Tonårsflickorna var nog aktivt med och röstade fram Matt Terry. Men Saara kommer nog långt på sin internationella karriär efter det här. Hon är som klippt och skuren för musikaler och har en otrolig utstrålning. Jag är stolt över att hon är finländare.

Gå nu för allt i världen in på YouTube och lyssna på hennes insatser!

Hotel Puro

Jag kunde inte låta bli att fotografera vårt hotell i Palma. Det låg inklämt i den gamla stadsdelen invid en gata där det rymdes en bil och eventuella fotgängare fick dra in magen. Tack och lov kom det sällan bilar på den smala gatan Carrer de Montenegro.

Hotel Puro är svenskägt och ett designhotell. Jag var mycket nöjd med läget, inredningen, frukosten och betjäningen.

Rummet var visserligen litet och kingsizesängen tog en stor del av golvytan. Det fanns inte ens rum för extra stolar. Badrummet var däremot väl tilltaget och hade en modern touch.

Bordet till vänster var vårt favoritfrukostbord

Kolla in den röda fläcken fyra våningar nedåt

Den soffan hade jag gärna tagit hem

Ursnyggt i läder

En liten innergård i hotellet med stort träd

Samma som ovan med hög mysfaktor

Tyvärr rymdes inte klotet i handbagaget

Detta fina rosenbad kunde man se från ovan (obs tidigare bild)

Märkvärdiga tvättfat (har stött på ett sånt tidigare)

Superstor duschsil

Present till hotellgästerna, armband av kamelben som skänker lugn och ro

Vy från sängen mot badrumsdörren

Den stora sängen