???

Idag står det ovanligt stilla i mitt huvud. Vad ska jag skriva om? Visst kan jag relatera till vardagshändelserna som att jag haft några samtal gällande kommunalpolitiken, stekt gädda i grädde, hållit två pass sittgymnastik, sett på skidtävlingar i TV, stickat på min kjol (med rätt mönstertolkning denna gång), förberett morgondagens gymnastiktimmar ...

... men jag skulle så gärna diskutera nånting intressantare. Tyvärr så har jag drabbats av bloggtorka, fantasilöshet, nonkreativitet, totalt hjärnstopp, tankeblockering och likartade symptom.

Därför ingen bild heller.

Med hopp om bättre tider ...

Onödigt arbete

Visst är det uppiggande att läsa om andras tillkortakommanden? Det är därför jag så ofta bjuder på sådana.

Den här gången gäller det mina handarbeten. Det känns kreativt och roligt att jobba med händerna. Jag har nästan alltid handarbetat - ofta i perioder. Det var populärt att sy mjukiskläder då barnen var små. Sen hade jag en broderiperiod. Nu är det mest stickning och virkning som gäller -  sånt man kan syssla med och samtidigt följa med program på TV.

Tyvärr är jag sällan nöjd med mina alster. Vissa går att rätta till, såsom sjalen som blev en väst, som blev för stor, men kanske kan användas bara jag flyttar på några knappar. Eller den virkade västen som jag inte trivdes i utan bytte till en pinnstol.

Ofta blir plaggen antingen för stora eller för små. En sommarklänning är på gång som behöver få lite extra mönster i sidorna för att jag ska rymmas in i den.

Nu senast (om jag bortser från julklappssockorna och halsduken) har jag fördrivit tiden med att sticka en kjol. Jag hade stickat upp allt garn då jag på allvar började fundera på att jag eventuellt missuppfattat mönstret. Kjolen liknade inte riktigt bilden. Jag läste och läste mönstret på nytt och kom till att jag helt klart hade fått minskningarna om bakfoten.

Igår kväll rev jag upp hela härligheten och nu har jag börjat om från början. En månads arbete har gått i spillo, men vad gör det, jag har nästa månad räddad! Och det är långt till sommaren då jag vill bära min gröna sköna.

Brrr ...

Hur tänker jag nu? Och vad är detta? Jag skulle gärna retas lite och låta er använda fantasin, men mitt goda hjärta misstycker.

Det var när jag körde hem från jobbet och funderade över dagens blogginlägg som mina tankar gick i dessa banor illustrerade av bilden som jag tog just innan jag steg ut ur bilen.

Bilden föreställer alltså utsikten från insidan av vår bil när den står parkerad utomhus, men under tak. Det lilla runda är ett fönster som min far sågat ut efter min design. Det vita på bilrutorna är den trevliga ishinnan som uppstår på insidan när bilen inte används tillräckligt länge, men jag andas alltför mycket. Det är nästan som modern konst.

Men att illustrationen skulle se ut så här hade jag förstås ingen aning om då jag tänkte över min konstiga läggning då det gäller köld och bilar. Det är nämligen så att jag avskyr att starta bilen i kallt väder. Jag tycker liksom synd om motorn och speciellt om man bara ska köra en kortare sträcka. Men nu lockade det förstås inte att promenera till jobbet och starta en timme tidigare så jag körde och kände en djup empati för det omänskliga fortskaffningsmedlet.

 

Tankar och funderingar

Jag står här och försöker självrannsaka mig, fundera ut vad jag lärt mig de senaste åren och framför allt vilka förbättringar jag borde göra för att bli en bättre människa. Se där finns åtskilligt att filosofera över - mer än ni vill läsa.

Till mina positiva sidor hör att jag är oerhört intresserad av, nyfiken på och förtjust i människor. De må vara bekanta eller obekanta, unga eller gamla - alla fångar mitt intresse och jag försöker komma underfund med vad som får dem att ticka.

Så här långt är det väl okej, men jag har en stor sak att lära mig och det är att inte ta för mycket plats. I främmande sammanhang är jag den väluppfostrade lyssnaren, men i mer familjära miljöer vill jag ofta framhäva sånt jag har gjort, upplevt och har en åsikt om. Där borde jag absolut lära mig att lyfta fram andra och tona ner mig själv.

Jag var en gång på en utbildning där vi hade en fantastisk handledare som gav mig en aha-upplevelse om hur man borde fungera som gruppledare, men det är långt dit. Jag tänkte inte så mycket på vad hon sa utan hur hon fick i gång oss och höll sig själv i bakgrunden utan att komma med lösningar. I stället ställde hon de rätta frågorna för att få oss att inse ett och annat. En superhärlig människa som jag faktiskt kunde knyta an till.

Jag är inte mycket för nyårslöften, men jag ska försöka bättra mig i det hänseende att jag inte pratar för andra utan i stället backar upp, stöder och uppmuntrar då det behövs. Jag ska ännu mer gå in för att man kan hitta något positivt i alla sammanhang bara man letar tillräckligt djupt.

Vikuvill?

Har jag börjat lära mig ett nytt språk? Nej, det är nog bara krombidialekt. Jag undrar om nån annan än jag har problem med att hålla reda på veckodagarna.

Den här jul- och nyårshelgen har ställt till det med helgdagar mitt i veckan och nån enstaka arbetsdag däremellan att jag får tänka till ordentligt var morgon och lite mitt på dagen också för att reda ut vilken dag det är.

Egentligen ska det bli riktigt skönt då det blir vanliga veckor igen. Lite ordning och reda, tack! Men visst njuter jag av kursledigt och mötesledigt. Man blir bara så förvånad då ingen kursplanering och inga föredragningslistor cirkulerar i huvudet och i kuvert.

Mat ska vi dock ha vareviga dag så planeringen kring det räcker gott och väl till för husmor.

Årets sista dag

Vi tog en tripp till sommarstugan på nyårsaftonens eftermiddag för att kolla läget. Vi kunde köra (i rallystil) nästan ända fram, men den sista biten var inte upplogad. Förvisso hade den vägstumpen inte varit farbar heller på grund av alla träd som vikit sig över vägen och bildat portar. Vackert, men inte praktiskt!

 


Sommarstugan var intakt och inga träd hade lagt sig över terrasstaken heller.

Små överraskningar hittade jag. Vad sägs om myrstacken som fått en grop på toppen? Nalle Brum?



Och vad felas lilla krusbärsbusken som ståtar med några späda ljusgröna blad?

Gott Nytt År!

Det nya året har smugit sig in på ett varmt sätt. Det brukar ofta vara kallt på nyårsnatten, men inte i år, rena rama värmen!

Det gamla året firade jag kommunalt genom att dela ut några blomsterkvastar på årsfesten i tisdags. Ni vet hur svårt det är för en kvinna att ställa sig i ordning till en fest och det blev det för min del också vilket jag antydde i förra blogginlägget.

Jag hade klart för mig att det blir den lilla svarta som jag kört med den sista tiden och varierat med rött eller svart. Nu blev det lilla vita spetsjackan. Sen var det skorna! De nya svarta hade jag gärna satt på fötterna, men jag kom ihåg från Baden-Baden att den högra skon var lite stor och jag fick koncentrera mig ordentligt för att den skulle hållas på foten när jag gick. Kunde ha gått som för Askungen ...

Det borde finnas ett par halvsulor i min ägo som är perfekta att stoppa in i lösa skodon, men de hittar jag inte. Jag har antagligen slängt dem i misstag med de bruna skorna som murknat sönder. Och nya sulor har jag inte kommit ihåg att skaffa.

Men jag kunde ju alltid pigga upp det svart-vita med färgglada röda skor, tänkte jag. Men var fanns skorna? Jag sökte tre gånger på alla tänkbara ställen och påminde mig om att jag senast haft dem på kusinträffen annandag jul. Hade jag glömt dem i Rödsö?

Nå, det slutade med att jag helt enkelt inte bytte om från mina låga vinterskor och vem brydde sig?

Ja, sen var det frisyren som för min del oftast är näst intill obefintlig. Denna gång hade jag faktiskt bemödat mig och satt några hårspolar för att få lite mer volym. Jag var nästan nöjd då jag satte fart med sparkstöttingen. Men säg den förnöjsamhet som håller i sig. Det hade börjat regna och fastän jag har bara tvåhundra meter till kommungården hade frisyren plattats till och jag såg ut som en halvdränkt katt med tjugotals lock i pannan. Men som sagt, vem bryr sig?

Några dagar senare hittade jag skoväskan med de fina röda i bilen, mycket nätt placerad framför mitt säte.

Men nu har jag ingen fest att gå på ...