tisdag 11 juli 2017

En plats jag undviker

Hör och häpna! Jag är en onormal kvinna. Jag tycker inte speciellt mycket om IKEA.

Men faktiskt gjorde vi en timmes besök då vi anlände till Torneå/Haparanda. Det var sonens sötnos som länge hade sökt en plåtkanna av lämplig storlek för bevattning av växter på balkongen. En sådan fanns på IKEA. Tyvärr hade jag kollat deras lager innan vi åkte och kannorna var slut.

Tänk vilken lycka då jag såg den rätta kannan på ett bord. Vips så fanns den i min vagn och jag var glad som en lax. Men det var nära att det inte skulle ha gått som på Strömsö. I kassan frågade nämligen lilla fröken om jag hade frågat på avdelningen om jag fick köpa kannan eftersom den var en visningskanna. Nej, inte hade jag tänkt på det. Jag bara chansade. Jag utgöt mina ord på ett vältalande och vänligt sätt och berättade om hur eftertraktad den kannan var och säkert skulle de inte få in fler eftersom den var lite säsongartad och vad gör man med en visningskanna om man inte har några exemplar att sälja?

 

Kassafröken ringde ett samtal och jag fick grönt ljus och tackade så hjärtligt. Yesss!

Naturligtvis hittade några andra saker ner i vagnen: linnepåslakan i rätt färg, 100-procentig äppel- och jordgubbssaft (köpte mest för den fina träbackens skull), glasskål med lock, några lyktor som var nedsatta med nästan 80 procent och kostade ca 1 euro styck och inte var de pyttesmå heller. Dessutom handlade maken nya mattor till båten.

Så nu är vi inte lika illasinnade till det stora varuhuset.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar