Vid sommarstugan har vi en lång brygga som är förankrad från land till en sten minst tjugo meter ut i sjön. Isen har otaliga gånger vandaliserat bryggan i högre eller lägre grad. Denna vinter till det värre.
I försök att rätta till det som var snett och vint, blev det ytter värre. Det var bara att ta ny start.
Min konvalescens medgav ingen assistans och en man var inte stark nog. Med hjälp av ingenjör, ekonom, fil.dr och praktiker i olika tappning segade sig arbetet långsamt fram till stor förtret för den projektansvarige (inte jag).
Det jobbades i vattnet, under vattnet, från båt, på stenen, på land och det lyftades med hävstångsprincipen, med talja, med handkraft och det kånkades stenar, brädor, plankor och stolpar. Det spikades, hamrades, skruvades, slogs med slägga. Ja, det var jobbigt.
Men nu är bryggan användbar. Det behövs bara några lagom stora stenar att fylla i "kistorna". Terrängen på femhundra meters radie är genomsökt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar