Rosor

Heter man Rose i andra namn, måste man ha en viss förkärlek för rosor. Jovisst, jag har odlat rosor med varierande framgång genom åren. Jag kommer ihåg de första rosrötterna jag köpte när jag började anlägga min trädgård,  typ 1988. Sorten var Alain, djupt mörkröda.

Sen har jag försökt mig på klängrosor, gammaldagsrosor och buskrosor. Av min morbrors fru fick jag en Tornedalsros, som tyvärr har haft en massa knorrloppor vissa år, men torde vara vid liv, åtminstone när jag sist kollade.

Gammaldagsrosorna kämpar jag förgäves med. De tar över sluttningen. Jag klipper och drar upp och de växer ihärdigt vidare under stenar och fördärvar mina perenner. Den kampen förlorar jag.

I minst fem år har jag övervintrat rabattrosor i tre krukor i potatiskällaren. I våras fick jag dem sent om sidor upp ur vintertidet, klippte ner dem ordentligt och svischade dem ut på gården. Egentligen borde jag ha planterat om dem, men det kom jag på alldeles för sent.

Jag transporterade dem än en gång till sommarstugan och två av dem gläder mig denna konvalescenssommar. Få se vad jag gör med dem i höst ...