När vi i hela världen blivit hemsökta av coronaviruset, väcker det många tankar om framtiden. Det här tillståndet ger möjligheter till ett nytänkande som eventuellt kan rädda världen.
Före corona var det klimathotet som pockade på en lösning. Ger det oss en chans att stävja båda två? Frågeställningarna är många och svaren spekulativa. Jag är absolut inte den som kan komma med svaren. Det behövs yngre förmågor och innovativt tänkande.
Det som jag kunnat konstatera är att jag själv är i den ålder och situation att jag nöjer mig med mycket mindre än förr. Jag är glad över att kunna åka ut på skogsvandringar, umgås med familjen (tyvärr mest utomhus) och sitta inne i husvärmen och läsa, sticka, se på TV och framför allt äta.
Den värsta resivern har runnit av mig. Den kommer nog att bli mer lokal och kanske mer nordisk i ett långt perspektiv då gränserna öppnas.
Shoppingen lockar inte och tur är det. Ett par handskar var jag tvungen att inhandla och garn går förstås åt, men för övrigt räcker det med att jag får matvaror för det dagliga intaget.
Lite måste jag erkänna att jag saknar café- och restaurangbesök ...
Men tillbaka till framtiden. Jag hoppas att smarta mänskor med framtidsperspektiv träder fram och ger oss en ny världsordning, en motvikt till slit- och slängsamhället, en hållbar utveckling med satsning på tjänster i stället för produkter, förebyggande och hälsofrämjande insatser och mera av "vi tillsammans" än "jag, jag, jag".
Nya värden, ny satsning, please ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar