I väntan på en stund med Uffe Lundell gick vi längs Djurgårdens norra strand i maklig takt. Jag hade planerat att vi skulle gå över en bro till Norrmalm, men det visade sig att den inte var klar att använda. Det får bli en annan gång för Folke Bernadotte.
Vi strövade både på Bernadottepromenaden och Hälsans stig. Stockholm har faktiskt satsat på folks välmående med trevliga gång- och cykelstigar i vacker natur invid vattendrag.
Vi stötte på Isbladskärret och Kronprinsessan Victoria och prins Daniels kärleksstig, vilken också får anstå till en annan resa.
Vid Lilla Sjötullsbron kom vi över till Norrmalmssidan och svalkade oss med kalla drycker vid Kruthuset , vände om och traskade mot Strandvägen.
Efter en sen lunch och lite vila var det dags att fräscha upp sig inför konserten vid Skansen där Ulf Lundell fixat till en egen scen i stället för Allsångsplatsen.
Vi var bland de femtio första att släppas in och till min glädje fanns det några rader brädbeklädda läktarplatser längst bak och där satt jag snällt och lyssnade. Så stor fan av Uffe är jag inte att jag behöver stå och trängas framför scenen. Det hördes nog.
Men visst får man lyfta på hatten åt "gubben", för det var ös för fulla slanten i tre timmar utan paus. Till min förvåning fanns många ungdomar och yngre medelålders personer i publiken.
Dessutom är jag imponerad över Lundells rakryggade åsikter. När han framförde 'Öppna landskap' tog han tillbaka den eftersom han hade fått veta att 'nassarna' använt den med nyskriven text under sin demonstration i Köpenhamn. Han tog klart avstånd från nynazism och hade också starka åsikter om den individualism som startade under åttiotalet och hela tiden eskalerar.
Summa summarum, en bra dag utomhus med vacker natur och bra musik.
Som kuriosa kan nämnas att ett annat Kronobypar fanns med i publiken. Det var deras åttonde Uffekonsert!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar